Föräldrautbildning sparar skattepengar

12 februari 2016

Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många vittna om. Att de också verkligen har en positiv effekt och att de sparar stora pengar för samhället visades tydligt under en konferens på Moraparken som länsstyrelsen Dalarna och Mora kommun anordnade den 12 januari.

-Att få svart på vitt vilken effekt föräldrautbildningarna har, det är oerhört viktigt för att kunna visa att det är värt att lägga pengar på, säger Peter Egardt, socialdemokratiskt kommunalråd från Älvdalen, en av de 120 deltagarna på konferensen.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och skolan brottas med problem hos många elever. Varje år går ett stort antal ungdomar ut nian utan behörighet till gymnasiet. Den problematik som familjer och ensamkommande ungdomar från andra länder kämpar med är också något samhället måste tackla. Länsstyrelsen har gjort en kartläggning som visar att det behövs ett ökat stöd till föräldrar och regeringen har tagit initiativ till en särskild satsning på tonåringar. Det har visat sig att det behövs föräldrastöd när det gäller alla åldrar, från 0 till 18 år.

Kommunerna erbjuder, i olika omfattning, en rad utbildningsprogram. Det varierar från kommun till kommun vilka program man har valt, Cope, Connect och Komet är några av de vanligaste.  I t.ex. Mora har mellan 1500 och 2000 föräldrar gått utbildning. Det finns ett behov av att satsa ännu mer. Men samtidigt har det funnits frågetecken. Har utbildningarna någon mätbar positiv effekt? Vilket utbildningsprogram ska man välja? Är det värt pengarna? Väldigt lite forskning har funnits och den svaga kopplingen till  vetenskapen har dessutom öppnat fältet för mer oseriösa, outbildade aktörer på området.

Men idag finns aktuell forskning och på konferensen i Mora fick deltagarna ta del av tre olika vetenskapliga forskningsresultat.

Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet, berättade om en studie som omfattar 30 svenska kommuner, 1500 föräldrar och 1100 barn mellan 3 och 12 år. Detta är den största studien i sitt slag som gjorts i världen.
Grupper som gick föräldrautbildning jämfördes med en kontrollgrupp. De videofilmades, intervjuades och utvärderades av experter. Kriterier som hur föräldrarna reagerade på t.ex. utåtagerande barn, den upplevda föräldrabilden och barnens problematik före och efter utbildningen mättes. Och svaren var entydiga. Situationen förbättrades, både på kort och lång sikt. Föräldrar slutade att skrika åt sina barn och få arga utbrott, de kände mer tillfredsställelse och det blev en kraftig minskning av andelen barn med stora problem och allvarlig psykisk ohälsa, även problemen kring barn med t.ex. ADHD-diagnos minskade. Föräldrarna som gått utbildningen kände en minskad stress och en ökad glädje i föräldraskapet. Och resultaten gällde för samtliga de utbildningsprogram man mätt, vilket visar att det inte verkar ha någon betydelse vilket av programmen man väljer att satsa på.

Håkan Stattins budskap till politiker är att föräldrautbildning definitivt också sparar pengar. Att komma tillrätta med svåra problem bland barn inom vården och skolan är mångdubbelt dyrare än vad en föräldrautbildning är, visade han med konkreta siffror.

Camilla Nystrand vid Uppsala universitet presenterade en ännu tydligare bild av hur föräldrautbildning sparar skattepengar. I det forskningsprojekt hon jobbar med har man bland annat sett att föräldrautbildning leder till att fler ungdomar klarar skolan bättre och får behörighet till gymnasiet. Det innebär mindre kostnader på gymnasiets individuella program och andra specialåtgärder. Som exempel: 6,5 fler behöriga elever ger en vinst på 530 000 kronor. En satsad krona på föräldrautbildning ger två kronor tillbaka.

På ännu längre sikt kan tidig föräldrautbildning göra att barn i riskzoner senare i livet undgår att hamna i missbruk och ekonomiskt bistånd. Om 6 personer mindre hamnar i detta sparar det, enligt samma forskning, 2, 3 miljoner kronor. En satsad krona ger tio tillbaka i det här långa perspektivet!

Camilla Nystrand visade deltagarna ett speciellt dataprogram som forskningsgruppen håller på att arbeta fram. I detta program kan kommunen lägga in olika variabler och få fram en konkret siffra på vad man tjänar på varje satsad krona på föräldrautbildning!

Det tredje och sista forskningsprojektetet som presenterades var Göteborgs universitets studier av föräldrastöd till tonåringar, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
-Föräldrar har stor betydelse också när barnen blivit tonåringar, säger Elin Alfredsson, psykolog och doktorand.
358 föräldrar och 219 barn har deltagit i studien som framförallt visar att utbildningsinsatserna verkligen når de familjer som har problem. Och att familjerna verkligen blir hjälpta. Även här visar resultaten att skillnaderna är små mellan de olika program som används i olika kommuner. Efter ett år kunde forskarna mäta förbättringar i både ungdomarnas och föräldrarnas psykiska hälsa. Klimatet i familjerna hade blivit bättre.

Förbättringarna höll i sig eller till och med fortsatte i positiv riktning.

Vid konferensen hölls också några mindre seminarier. Fatumo Osman, doktorand och adjunkt vid Högskolan Dalarna berättade om riktat stöd till somaliska föräldrar i Borlänge.
- De här familjerna brottas både med sina tidigare trauman och kulturkrocken med det svenska samhället, säger Fatumo. När de kommit över sin rädsla över att socialtjänsten ska omhänderta deras barn är de oftast nyfikna och intresserade av det svenska och mer demokratiska sättet att uppfostra barnen. I föräldragrupperna kan de diskutera och få svar.
-Det kan komma frågor som: ”om mitt barn ber om en iphone, måste jag ge barnet det?” Det är inte helt lätt att veta exakt hur stora rättigheter ett barn har i Sverige, säger Fatumo. Hon säger att det till en början är viktigt med en samtalsledare som kan somaliska, men att det i ett senare skede går bra att hålla samtalen på svenska.
Fatumos forskning har visat att när föräldrarna gått utbildning har barnens sociala kompetens ökat i jämförelse med en kontrollgrupp. Barnens somatiska, mentala och sociala problem har minskat, medan barnen i kontrollgruppen fått ökade problem.

Även Rädda Barnen deltog och berättade om exempel på föräldrastödjande verksamheter i särskilt utsatta områden och på asylboenden.

Ursula Furtig, folkhälsosamordnare i Ludvika beskrev vilka faktorer som skapat framgång för föräldrautbildningen Cope i Ludvika under tio års tid. Hon gav flera råd.
-Marknadsför kurserna, ha kontakt med rektorer och pedagoger och erbjud föräldrastöd i stökiga skolklassen, ordna minst en kursomgång per termin, försök ha både män och kvinnor som handledare, erbjud kurser även på dagtid, erbjud föräldrar skjuts om det behövs, ordna barnvakt, involvera barnen! Och fixa gott fika!

-Belöningen är nöjda föräldrar som känner sig tryggare och vittnar om färre konflikter i familjen, säger hon. 

Tillbaka nu till Peter Egardt, kommunalråd i Älvdalen, kommunen, vars ”egen” prinsessa ju snart ska bli förälder.
-Det jag tar med mig härifrån idag är att det är viktigt, bara vi gör någonting, säger han. Vi hade ingen föräldrautbildning under hösten men det känns angeläget att vi tar tag i det igen.

Vi har klasser med stor andel barn med problem i vår kommun, barnen är ju det vi ska satsa på.
Peter Egardt hoppas att de vetenskapliga bevisen för att föräldrautbildning har effekt ska göra det lättare för kommunerna att få ekonomisk hjälp av stat och landsting. Det är ju tydligt att det vi satsar i kommunerna, det vinner staten på längre fram, menar han.

Åsa Engman, kursledare i Cope, Doris Olsson, specielpedagog och Anette Eriksson, familjeteamet, alla från Vansbro deltog på konferensen.

Ett av de största hindren för att verksamheten med föräldrautbildning ska fungera är att det kan bli otydligt med ansvarsfördelningen, menar de.

-Vem gör vad? Ibland kan t.ex. det här med utvärdering falla mellan stolarna. Personer byts ut under resans gång. Kunskapen och intresset måste finnas i alla led, säger de.

Just detta med en tydlig kedja i hela kommunen var också något som professor Håkan Stattin betonade i sin presentation.

Ett problem är också marknadsföringen av föräldrautbildningarna. Kommunerna har svårt att nå ut.

Elin Alfredsson på Göteborgs universitet skräder inte orden.
-Vi fann att bara knappt 30 procent av alla föräldrar kände till att utbildningarna finns. Det är ett stort misslyckande, säger hon. Intresset är jättestort bland föräldrar med de hittar ingen information. Jobba med era hemsidor, det är där föräldrarna letar. En rekommendation är att lägga ut något redan på förstasidan.

Lena Grudd, familjepedagog i Mora. som arrangerat konferensen är nöjd med dagen och att så många deltog, politiker, tjänstemän, pedagoger m.fl. Hon menar att  landsbygdskommuner, långt ifrån universitetsstäderna, riskerar att hamna i ett läge där det blir ”mindre viktigt” med föräldrastöd, eftersom det kan finnas en inställning att det inte är värt pengarna. Istället skjuts frågan över till andra aktörer, som kanske inte alltid har vetenskaplig grund för vad de lär ut.  Att vi fick hit forskare nu är jätteviktigt, säger hon. 

Thomas Johansson på länsstyrelsen som finansierat konferensen betonar också vikten av evidens.

-Utvärdera det ni gör och be gärna länsstyrelsen om hjälp, säger han.

Lena-Maria Busk

Dela med andra

Kommentera sidan

Om det är något du vill meddela oss, hittat något fel eller saknas information kan du använda dig av det här formuläret. Om du vill ha återkoppling på din kommentar vänligen fyll i din mailadress.

Vi tar tacksamt emot all feedback.

// Vänliga hälsningar kommunikationsenheten Mora kommun

Sidan uppdaterad den 12 februari 2016.

Sök på webbplatsen

Visste du att....

... flottningen i Österdalälven upphörde 1970?

Mora Kommun, 792 80 Mora, Besöksadress: Fredsgatan 16, Tel: 0250-260 00 kl 07.45-16.30, Fax: 0250-186 42, E-post:
Org. nr: 212000-2213