Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen - en hörnsten i demokratin

En av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle är offentlighetsprincipen. Den innebär att myndigheternas verksamhet så långt som möjligt skall ske i öppna former. Därför är till exempel domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden normalt offentliga. Ett uttryck för offentlighetsprincipen är principen om handlingsoffentlighet.
För att garantera insyn i riksdagens, regeringens och myndigheternas arbete har principen om handlingars offentlighet skrivits in i en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen.

Handlingsoffentligheten ger var och en rätt att begära att få del av allmänna handlingar och vanligtvis utan att behöva tala om varför eller vem man är.

"Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar" (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, som enligt 14 kap. 5 § som regel gäller även utlänningar.)

Varför offentlighet?

Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i myndigheternas verksamhet skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Myndigheternas verksamhet angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad myndigheterna själva väljer att informera om.

Alla handlingar som kommer in till eller skickas ut från myndigheter, till exempel brev, beslut och utredningar är i princip allmänna och normalt offentliga, det vill säga tillgängliga för vem som helst att läsa. Handlingar som kommer in till och skickas ut från en myndighet registreras. Om man vill veta vilka handlingar som finns hos en myndighet eller ta del av dem ska man kontakta myndigheten.

Offentlighetsprincipen innebär också att tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har meddelarfrihet, det vill säga att de har stor frihet att berätta vad de vet om ett ärende för massmedier och andra utomstående.

Vilka handlingar är inte offentliga?

Det finns vissa undantag från principen om handlingsoffentlighet, men de är just undantag. Allmänna handlingar får bara hållas hemliga för att skydda följande intressen:

  • rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
  • rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik 
  • myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
  • intresset att förebygga eller beivra brott
  • det allmännas ekonomiska intresse
  • skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
  • intresset att bevara djur- eller växtart

Vad är en allmän handling?

En handling innehåller information av något slag: en text, en bild, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator.

  • En handling är allmän om den förvaras på en myndighet och har inkommit till myndigheten eller upprättats där.
  • Allmänna handlingar ska enligt grundregeln vara offentliga och tillgängliga för alla att läsa.
  • Minnesanteckningar och utkast till beslut betraktas normalt inte som allmänna handlingar.
     
    Källa: Regeringskansliet

 

Dela med andra
  • Dela på Google

Kommentera sidan

Om det är något du vill meddela oss, hittat något fel eller saknas information kan du använda dig av det här formuläret. Om du vill ha återkoppling på din kommentar vänligen fyll i din mailadress.

Vi tar tacksamt emot all feedback.

// Vänliga hälsningar kommunikationsenheten Mora kommun

Sidan uppdaterad den 13 januari 2011.

Sök på webbplatsen

Mora Kommun, 792 80 Mora, Besöksadress: Fredsgatan 16, Tel: 0250-260 00 kl 07.45-16.30, Fax: 0250-186 42, E-post:
Org. nr: 212000-2213