Kulturdagarna i själatåget

26 juni 2009
Bonäsgården Visa större bild
Bonäs Bygdegård, ett av många byggnadsverk signerade Anders Diös.

Det meddelade dottersonen Andreas Östborn som hållit i trådarna sedan 1991. Då lämnade Kungl. Gustav Adolfs Akademien huvudmannaskapet som man haft sedan de första Kulturdagarna. För att säkra arrangemangets fortlevnad tog Stiftelsen Bonäs Bygdegård själva över med förhoppningen om att snart kunna knyta en ny institution till verksamheten med förmåga att driva den vidare.

Något som visat sig svårare än beräknat. Passerat revy har Dalarnas Forskningsråd, Mora folkhögskola och Högskolan Dalarna, men av olika skäl har ingen av dessa kunnat axla akademiens mantel.

Föryngring av styrelsen på gång

Ett annat problem är rekryteringen av nya medlemmar i de två stiftelserna; Stiftelsen Bonäs Bygdegård och Stiftelsen Diösgården. Styrelsen är densamma i båda och åldern börjar ta ut sin rätt på flera håll.

- Medelåldern är 71 år, avslöjar Andreas Östborn, så vi är i trängande behov av en generationsväxling. Men det är svårt att hitta efterträdare inom släkten, för många av de yngre medlemmarna bor utomlands eller är ofta på resande fot. Och även om de kan acceptera ett inval i styrelsen så anser de sig inte ha tid att engagera sig i Kulturdagarna med allt arbete som det innebär.

Stiftelserna har tack och lov god ekonomi och kan därför fortsätta att dela ut stipendier till de ändamål som stadgarna föreskriver. En möjlighet som Andreas Östborn kan tänka sig är att stipendiaterna bjuds in till föreläsningar på Bonäsgården, ett arrangemang som inte skulle skilja sig alltför mycket från Kulturdagarna. Även om det bara skulle bli en dag i så fall och förmodligen inte varje år heller.

Från Kulturdagarna i Bonäs 2009

Bo Grandien Visa större bild
Professor Bo Grandien.
Årets Kulturdagar hade ett sekelskiftestema och rubriken löd "Hos bönder och herrskap kring sekelskiftet 1800". Först på scenen stod Bo Grandien, professor emeritus i konstvetenskap, journalist och författare. Hans föreläste i ämnet "På väg mot en ny tid. Sverige före och under den förste Bernadotten".

En lärd historisk exposé som tog sin början i Gustav III, den kung som banade vägen genom att till stor del bryta adelns privilegier. I stället blev det bönderna som fick fördelar, exempelvis genom att det blev möjligt att köpa skattefri jord och kronans gårdar.

I det krig som kungen startade mot Ryssland 1788 hände det sig att Danmark, då i förbund med just Ryssland, förberedde ett intrång i Sverige via Norge. Det fick Gustav III att likt Gustav Eriksson bege sig till kyrkbacken i Mora för att vädja om hjälp. Det ryska äventyret avslutades efter slaget i Svenksund 1789 och resultatet blev i princip status quo.

Sedan kungen mördats 1792 dröjde det fyra år tills sonen Gustav IV tillträdde. Hans regenttid sträckte sig till 1809 då han avsattes och året därpå utsågs Jean Baptiste Bernadotte till svensk kronprins och tog namnet Karl Johan. Han var dessförinnan en av Napoleons främsta generaler och bara ett par år tidigare hade han umgåtts med planer att invadera Skåne i det krig som sedermera avslutades 1809 med freden i Fredrikstad.

Det skulle visserligen dröja till 1818 innan kungakronan var hans, men redan som kronprins agerade han kraftfullt. En ny utrikespolitik infördes där det fastslogs att Finland inte skulle återerövras. Istället vändes blickarna mot Norge som han tänkte sig att invadera med rysk hjälp. Jordbruket utvecklades genom att arealerna utökades och hushållningssällskapen bildades. Det här var också den period då potatisen gjorde sitt genombrott i landet. 

Dalarna i Kulturdagarna

Resten av dagen ägnades mer specifikt åt vårt eget län. Roland Andersson, antikvarie, gav en översikt av dalmåleriet ur ett samtida perspektiv och om länsresidenset i Falun pratade museichef Ing-Marie Danielsson.

Eftermiddagen innehöll också Juvas Marianne Liljas föreläsning om den musikaliska salongen i Falun och dess inspirationskraft för högre musikutbildning under andra halvan av 1800-talet. Avslutade dagen gjorde intendent Berit Eldvik med "Kalmink, taborett och ylldedamast. Status i böndernas bröllopsdräkt".

Andra dagen var som vanligt vigd åt en exkursion i dalanaturen. Miljöer från tiden kring sekelskiftet 1800 stod på programmet och färden gick först till Rättviks Gammelgård och sedan vidare till Bingsjö och Danielsgården med de berömda dalmålningarna. Lunch åts i Svärdsjö innan det var dags att åka till länsresidenset i Falun för att titta på väggmålningar. Sista anhalten var Leksands Kulturhus som visade upp sin imponernade samling av både dalmålningar och folkdräkter.

 

Sven-Erik Nilsson

Kommentera sidan

Om det är något du vill meddela oss, hittat något fel eller saknas information kan du använda dig av det här formuläret. Om du vill ha återkoppling på din kommentar vänligen fyll i din mailadress.

Vi tar tacksamt emot all feedback.

// Vänliga hälsningar kommunikationsenheten Mora kommun

Sidan uppdaterad den 26 juni 2009.

Sök på webbplatsen

Visste du att....

... namnet Mora förekommer i skrift första gången 1325?

Mora Kommun, 792 80 Mora, Besöksadress: Fredsgatan 16, Tel: 0250-260 00 kl 07.45-16.30, Fax: 0250-186 42, E-post:
Org. nr: 212000-2213