Zorn och idrotten

27 november 2009
Kyrkloppet 1909 Visa större bild
Efter det omstridda Kyrkloppet 1909 poserar här den kvartett som toppade prislistan. Fr.v. Johan Larsson, Transtrand (1), Strål Lars Eriksson, Garberg (3), Wiktor "Bryggar-Wiktor" Westling, Älvdalen (4) och Oscar Eriksson, Särna (2).

Så heter vinterutställningen på Zornmuseet och det förvånar säkert många. För vad hade väl Zorn med idrotten att göra? En hel del, visar det sig.

Och då inte bara som mecenat, även om hans generositet varit till stor hjälp i många sammanhang. Faktum är att han också hade ett genuint idrottsintresse. Han till och med idrottade själv, trots att hans fysionomi inte direkt leder tankarna i den riktningen.

2009 - ett jubileumsår för Moras idrottsliv

I år fyller IFK Mora 100 år och det var under diskussionerna om hur jubileet skulle firas som styrelseledamoten Anders Romson återupplivade en idé som haft en längre tid. Med sin bakgrund som idrottare och Morakännare av rang är han

Zorn på skidor Visa större bild
Zorn på skidor i Gopsmor.
en veritabel kunskapsbank i ämnet "Zorn och idrotten" och när han lade fram förslaget om en utställning för sin styrelse antogs det med acklamation. Zornsamlingarnas chef Johan Cederlund tackade och tog emot och därmed var temat för vinterutställningen 2009-2010 klart.

Mellan den 28 november och den 14 mars visar museet upp en fascinerande exposé över den store konstnärens insatser för idrotten. Hans egna meriter har aldrig nått resultatlistorna, men han lär ha varit en inte oäven skridskoåkare. Som 21-åring kallades han till ledamot av Hans Majestät Konungens Skridskoklubb i Stockholm, en klubb fjärran från hastighetsåkning väl att märka. I stället tycks man ha sysslat med en enkel form av konståkning. Ridning, simning skidåkning, fäktning och kägelspel var andra idrotter som han utövade för sitt höga nöjes skull.

Goda gåvors givare

Men hans verkligt betydande insatser var av ekonomisk art. Han blev tidigt förmögen och snålade inte med sin rikedom. Lovande idrottare fick sin utbildning

Bud Jannes Andersson och Greta Garbo Visa större bild
Bud Jannes Andersson var en av de
idrottare som sponsrades. Han blev
sedermera personlig tränare åt Greta Garbo
i Hollywood!
bekostad och flera anläggningar kom till genom att han öppnade den välfyllda plånboken. Hoppbacken i Fiskartorpet, Stockholm, är ett exempel, Sandängarnas idrottsplats i Mora ett annat. I det sistnämnda fallet gick han in med 5 000 kronor till IFK Mora 1922 för att anläggningen skulle kunna byggas.

Tävlingar låg honom också varmt om hjärtat och han var i den lyckliga situationen att kunna arrangera allt han ville på det området. Travtävlingarna på Saxviken hade premiär 1906 och lär ha lockat 4 000-5 000 åskådare. Segrarens pris var en hundralapp och ända fram till Zorns död 1920 kördes Zorntravet varje vinter. Det återkom vid några tillfällen mellan 1949-1959 och dessutom 2000 som var det sista(?) året.

Proffsbråk för mer än hundra år sedan

Skidåkning har en lång tradition i Mora. Störst påverkan har en viss Gustav Eriksson haft, men även Zorn har gjort avtryck på området. Han anordnade "Kyrktävlingarna" 1907-1909 och dessa långlopp liknade i mångt och mycket det Vasalopp som skulle komma drygt tio år senare. 1907 kördes Kyrkloppet mellan Älvdalen och Orsa, 36 kilometer på skogsvägar och stigar via byn Indor. Året därpå gick tävlingen över Evertsberg ner till Mora kyrka och det ökade sträckan till 48 kilometer. 1909 startade man i Venjan och kom via Gopshus ner till Mora efter 49 kilometers åkning.

Redan vid travtävlingarna var Zorn en vän av penningpriser - pengar var som nämnts ingen bristvara - och hans inställning hade inte ändrats när han nu

Strål Lars Eriksson Visa större bild
Strål Lars Eriksson på Skandiabiografens
trappa efter det första Vasaloppet 1922.
En storätare även under tävling, stannade
ibland till i någon gård för ett mellanmål.
satsade på skidor. Det skulle dock komma att få oanade konsekvenser. När Svenska Skidlöpningsförbundet fick se annonsen inför 1909 års tävling där det utlovades "Penningpriser som förra året" gick man raskt till motangrepp i en annons några dagar senare. Där stod att läsa ".... kommande för den skull hvar och en, som tilläfventyrs deltager i Artisten Zorns täflan och sålunda öfverträder amatörbestämmelsen, att betraktas som professionist, hvilket innebär, att han för en tid af minst tvår år blifver förhindrad att deltaga i någon som helst idrottstäflan, vare sig på skidor eller i andra idrottsgrenar..."

Trots hotet anmälde sig 14 deltagare till loppet där hundra kronor väntade segraren och mindre belopp tillföll de något sämre placerade. Men inte bara det, en avstängning väntade också. Ett år fick den som kröp till korset och gjorde avbön, de mer halsstarriga som vägrade fick dubbla strafftiden.

Vasaloppsidé i tidigt skede

En titt på kartan och spårsträckningarna under de tre åren visar att 1908 års lopp, delen mellan Evertsberg och Mora, i stort sett följer Vasaloppsspåret 1923-1933. Den legendariske Moraåkaren Strål Lars Eriksson, som deltog i Kyrkloppen, har i en intervju på 1950-talet hävdat att Zorn umgicks med tanken på ett Vasalopp. Hur det verkligen var med den saken är dock höljt i dunkel, några säkra belägg har inte kunnat spåras.

Eftersom vinterutställningen traditionsenligt pågår till och med veckan efter Vasaloppet har skidentusiasterna fått ett givet besökmål 2010. På väggarna i de två museihallarna finns inte bara fotografier och faksimil från den tid det begav sig. Många intressanta texter ger en både intressant och för många oväntad bild av Anders Zorn. Här i rollen som idrottens välgörare.

 

Sven-Erik Nilsson 

Travtävlingar på Saxviken Visa större bild
Travtävlingar på Saxviken, en idé som Zorn realiserade redan 1906.

 

Dela med andra

Kommentera sidan

Om det är något du vill meddela oss, hittat något fel eller saknas information kan du använda dig av det här formuläret. Om du vill ha återkoppling på din kommentar vänligen fyll i din mailadress.

Vi tar tacksamt emot all feedback.

// Vänliga hälsningar kommunikationsenheten Mora kommun

Sidan uppdaterad den 26 november 2009.

Sök på webbplatsen

Visste du att....

... det första postkontoret etablerades vid nuvarande Vasaloppsmålet 1831?

Mora Kommun, 792 80 Mora, Besöksadress: Fredsgatan 16, Tel: 0250-260 00 kl 07.45-16.30, Fax: 0250-186 42, E-post:
Org. nr: 212000-2213