Varje dag under ett års tid hade roddaren Elin Lindroth målet klart för sig. Att ta en plats i den svenska truppen till Ungdoms-OS i Buenos Aires 2018. Som nordisk mästare för juniorer var målet ett steg närmare mot världseliten. I varje roddtag, löpsteg och knäböj fanns fokuset på det hon drömt om så länge. Att få representera Sverige i ett olympiskt spel.

Det har gått ett halvår sedan Elin Lindroth kom hem till byn Garsås utanför Mora med en silver-medalj från Ungdoms-OS i Buenos Aires, Argentina. Det är först nu hon börjar kunna ta in sin prestation att ha tagit en medalj i världsungdomsspelen.
– Jag var så glad för att jag lyckades ta en plats i den svenska truppen. Att jag sedan lyckades ta mig hela vägen till final och ta en silver-medalj är helt fantatiskt, säger Elin.
Hon har redan hunnit ta SM-guld och NM-guld för juniorer och nu har hon även en OS-medalj hemma i samlingen. Det var efter en åttonde plats i EM som gav henne biljetten från Svenska Olympiska kommittén.
– Varje världsdel har ett visst antal platser, så det var hög konkurrens bland de europeiska platserna.

Bra team med tränare

Elin har alltid varit en aktiv tjej och provat de festa idrotter som många ung-domar gör i Mora. För att komplettera sin skidåkning och skidskytte sommartid började hon att träna rodd 2014, efter ha provat på sporten i Solleröns roddskola. Elin fängslades direkt av de utmaningar som finns i den fysiskt krävande sporten. Rodd handlar om styrka, teknik, balans, koordination och inte minst mental styrka.
– Jag hade en allsidig träning bakom mig i flera olika idrotter. Att syssla med rodd är att vilja utmana sig själv och sätta sina egna mål, säger Elin som älskar att träna och bli snabbare på vattnet.
Elin tränas på Sollerön av två tidigare roddolympier Annelie Birkeholm och Jean Martell som byggt upp en imponerande ungdomsverksamhet. Att ha tränare som vet vad det innebär att träna och tävla på elitnivå har en stor betydelse för Elins framgångar.

Minnen för livet

Både tränaren Annelie och Elins föräldrar var på plats i Buenos Aires.
– Hela upplevelsen med Ungdoms-OS var som ett riktigt OS, berättar Elin. Allt från invigningen med 200 000 besökare till den häftiga prisutdelningen.
Den uppbyggda OS-byn var som ett eget samhälle för 7000 personer och säkerheten var rigorös, det var polis-eskort när vi skulle förflytta oss.
Vanligtvis ror Elin 2000 meter, men under Ungdoms-OS var det en sprint-distans eftersom hamnbassängen i den argentinska huvudstaden endast tillät distansen 500 meter.
– Att tävla sprintdistans var nytt för mig, men det passade ju mig väldigt bra.
Efter att ha tävlat i prologer i fyra dagar med 24 startande hade Elin kvali-ficerat sig till semifinal.
– Jag vågade inte tänka på hur långt jag kunde nå. Det var bara ett lopp i taget som gällde.
Medaljdagen minns hon som igår. Hon hade förberett sig noga och satt sig in i loppets olika faser gång på gång.
– Jag hade en bra känsla den morgonen, jag var i min bubbla och väldigt fokuserad. Under semifinalen gav jag allt och kom tvåa. Endast 10 minuter efter målgången var det dags för finalen.
– Det var bara att ta mig till start direkt för att ge max igen.
Elin plockade fram ytterligare kraft och rodde 3,5 sekunder snabbare än i semifinalen.
– Jag ledde efter 400 meter, men hade inte de sista krafterna mot slutet.
Elin gjorde sitt snabbaste lopp under hela mästerskapet och skar mållinjen på tiden 1.44.31, en halv sekund efter stor favoriten Maria Sol Ordas från Argentina.
– Det var helt fantastiskt – publiken som skrek, mjölksyran som sprutade och farten i båten. Jag fick ut allt och kunde inte ha rott en hundradel snabbare.

Mot nya mål

I sommar väntar roddtävlingar i Norge och Moskva. Sommarens stora mål är U23 EM i Grekland. Det stora målet är att ta sig till OS i Paris 2024.
Hela upplevelsen med ungdomsspelen har gett henne nyttig erfarenhet, motivation och nya bekantskaper med andra idrottare i det svenska truppen.
– Man känner en stark tillhörighet när man har samma mål som andra idrottare. Vi vill ju bli bäst i världen, avslutar Elin.

Svensk ridsport är på uppsving, mycket tack vare svenska landslagets framgångar de senaste åren, med Peder Fredriksson i spetsen. Att intresset är stort märks också på Mora Ridklubb som på fem år fyrdubblat antalet ridande tack vare en nysatsning på lektionsverksamheten. 

Den yngsta som varje vecka rider på Lomsmyren, där Mora ridklubb huserar, är fyra år och den äldsta 70 plus. Få idrotter har så många utövare i olika åldrar och med olika fysiska förutsättningar som just ridning.  

– Titta på världscupen och eliten till exempel, där är det alla möjliga åldrar och kroppar. Det är så bra med ridning, man kan hålla på hur länge man vill, säger Denice Algeskog, som är en av tre ridinstruktörer vid Mora ridklubb.  

Intresset för hästsport i Mora med omnejd är stort och det finns, som Denice och hennes kollegor Vicky Pettersson, ridskolechef, och Sara Grötting, ridinstruktör säger ”hästar på var och varannan gård”.  

– Mora ridklubb startade redan 1971 men hette då Mora Ponnyklubb. Verksamheten har gått upp och ner under åren och eftersom det är en ideell förening hänger verksamheten mycket på om det finns en aktiv styrelse och vad det finns för ekonomiska resurser, säger Vicky Pettersson, som först jobbade på ridklubben mellan 2002-2008.  

Fyrdubblat medlemsantalet 

2014 kom Vicky tillbaka till Mora ridklubb som ridskolechef och även Sara Grötting anställdes.  

– När jag skickade ut brev inför starten av höstterminen 2014 var det 47 brev, kommer jag ihåg. Vi hade bara fyra ridskolehästar och det hände inte så mycket på ridklubben. Men sedan dess har det hänt en hel del och även fast det är svårt att få det att gå ihop ekonomiskt så har vi lyckats vända på kronorna och få det att fungera, säger Vicky.  

På fem år har antalet ridande fyrdubblats och Mora ridklubb har i nuläget 200 elever som varje vecka går på ridskolan. 
– Lektionsverksamheten är fördelat på både barn- och vuxengrupper och i olika nivåer. Majoriteten är tjejer men vi har även tio killar som är aktiva. I nuläget har vi kö in på ridskolan, säger Sara.  

14 egna hästar och ponnyer 

Att antalet aktiva i ridklubben ökat markant beror dels på utvecklingen av verksamheten – men också på att intresset för ridsport ökat i stort tack vare hopplandslagets, med Peder Fredriksson i spetsen, framgångar de senaste åren.  

–  Det märks att det går bra för svenska landslaget internationellt och fler har fått upp ögonen för ridning. Det märks i Mora också, säger Denice.  

Förutom ridskoleverksamheten så sköter Vicky, Sara och Denice det dagliga arbetet i stallet med skötsel av hästarna. Mora ridklubb har 12 egna ponnyer och hästar och lånar dessutom in två. 

– Den optimala ridskolehästen måste vara trygg och snäll. Den måste vara cool och varken för lat eller för het. Och så ska den passa både nybörjare och mer rutinerade ryttare, säger Sara.   

I stallet finns även en privatdel där 15 hästar står uppstallade. Ett 50-tal ryttare i Moraområdet tävlar för ridklubben i både hoppning, dressyr och fälttävlan och man har lag representerade i division tre, i både hoppning och dressyr och för både ponny och stor häst. Under året anordnar Mora ridklubb flera egna tävlingar där Gustav Wasa Ryttarspel den 3-5 maj är den största.