Till Mora kommuns webbplats
Längdskidåkaren Maja Heikki från Sälens IF och fotbollsspelaren Arvid Jerkgård från IFK Mora är 2025 år kranskulla och kransmas. Det 101:a Vasaloppet äger rum 2 mars 2025 och den 37:e Tjejvasan 22 februari 2025.
Kranskullan i Vasaloppet gjorde debut redan i samband med det första loppet 1922 medan kransmasen gjorde sin entré när den första Tjejvasan avgjordes 1988. Sedan 2005 delar kransmasen även ut segerkransen till damsegraren i Vasaloppet. Den 101:a kranskullan Maja Heikki blir ”kranskullan som avstår Vasaloppet, för att vara kranskulla”. Den 2 mars 2025 ställer sig inte Maja på startlinjen som hon gjorde i det 100:e Vasaloppet, utan nu kommer hon istället att vänta vid mållinjen.
Sälenbördiga 21-åringen studerar idrottsvetenskap i Östersund och åker längdskidor för Sälens IF och i det nystartade långloppsteamet GS-8. Vasaloppet är en del av hennes uppväxt och hon har genom åren delat ut dricka i Smågan, lämnat ut nummerlappar och stått med reservstavar i första backen i Sälen. I vintras åkte hon själv Vasaloppet och slutade på en fin 40:e plats och har därmed kvalat in till elitledet 2025. En viss tvekan infann sig faktiskt innan hon tackade ja till rollen som kranskulla istället.
I vinter satsar hon vidare på sin längdåkning och siktar mot toppositioner i den svenska långloppscupen. Hon kommer även att åka några deltävlingar i Ski Classics och vi får se henne tävla i Tjejvasan 2025.
Målet med hennes idrottssatsning är att framöver ta sig till Ski Classics och kunna satsa en hel säsong där och kämpa om de främsta placeringarna.
Från åtta års ålder har hon deltagit i 24 lopp i Vasaloppets vinter- och sommarvecka.
– Vasaloppet är en stor folkfest med mycket gemenskap och glädje. Det är häftigt när det är motionärer som åker med eliten. Jag har sett Vasaloppet från nästan alla olika perspektiv. Som funktionär, som deltagare och som åskådare. Det är alltid hög stämning oavsett var man är, säger Maja.
Kransmasen Arvid Jerkgård
Kransmasen Arvid Jerkgård har sedan barnsben spelat fotboll i IFK Moras färger. Han är uppvuxen med lagidrott och har alltid värderat moderklubben, tryggheten och kompisarna i laget högt. Efter ett halvt år som framgångsrik spelare i GIF Sundsvall, där han gjorde väldigt bra ifrån sig, återvände han hem till Mora för att fortsätta hjälpa hemmalaget mot nya framgångar.
IFK Mora Fotbollsklubb gick den gångna säsongen, obesegrat genom Division 4 Dalarna och vann 20 av 22 matcher. Det innebär att IFK Mora FK spelar i division 3 2025. Arvid Jerkgård gjorde 18 mål på sina 18 matcher i år, trots att han inte ser sig som någon målskytt.
Arvid är uppvuxen med funktionärsarbete under Vasaloppets arrangemang och är rutinerad på att sortera ryggsäckar på Prästholmens IP eller att servera Vasaloppsåkare blåbärssoppa vid kontrollen i Hökberg. Arvid trivs bäst på fotbollsplanen men har genomfört ett lopp i Vasaloppsarenan, Cykelvasan 30 som 12-åring. Nu funderar han på en come back i skidspåret och avslöjar:
– Jag körde Lilla Vasaloppet på skidor en gång, men jag kom aldrig i mål. Jag fastnade i en backe och sedan klev jag av… Men jag har tänkt på att jag borde prova att åka igen. Kanske i vinter…
Maja Heikki bär Transtrandsdräkt och Arvid Jerkgård bär Moradräkt.
TEXT & FOTOT: Sara Axelsson, @spirastudio
Mora Hemslöjd startade 1905 som en av de första Hemslöjdsbutikerna i landet. Några av de drivande kvinnorna då var Emma Zorn och Beda Larsson som ville bevara de rika slöjdtraditioner som fanns i trakten. 1993 erbjöd Mora Hemslöjdsförening, som drivit butiksverksamheten Mora Hemslöjd sedan starten, Gunilla Frost och Bogg Kristina Karlsson att driva butiken vidare.
– Det var en spännande utmaning och helt nytt för oss. Nu har 31 år gått och vi har lyckats med vår ambition att saluföra Moradräkten och erbjuda ett sortiment med genuint hantverk, säger Gunilla.
Verksamheten är uppbyggd på ett fint samarbete med många duktiga formgivare, slöjdare och hantverkare i trakten och runt om i Sverige.
– Vi har skapat ett gediget nätverk av sömmerskor, skräddare, bandväverskor, väverskor, stickerskor, slöjdare, korgmakare och täljare som bidrar till vårt fina sortiment, fortsätter hon.
Ny epok efter 120 år
Nu väntar en ny epok i Mora Hemslöjds 120 åriga historia. Gunilla och Kristina kliver tillbaka och låter Hanna Fridén driva Mora Hemslöjd vidare. Hanna är glad och stolt att fått äran att ta över och fortsätta driva butiken, hon säger:
– Mora Hemslöjd är så mycket mer än en butik. Det finns ett kulturarv med kunskap om slöjdtekniker, forskning och utveckling kring Moradräkten och dess material.
Utbildad inom textilt hantverk
Hanna är uppvuxen i Småland och har jobbat som livsmedelsagronom i Mora i 20 år. Hon har alltid haft handarbete och klädsömnad som intresse. De senaste åren har hon gått utbildningar inom design, mönsterkonstruktion, sömnad och ullspinning. Nu studerar hon folklig dräkttradition på Sätergläntan parallellt med att hon sätter sig in i Mora Hemslöjds verksamhet. Gunilla och Kristina finns kvar fram till sommaren för att säkerställa att kunskap och kontakter förs vidare.
– Det blir en utmaning att axla, och det är med stor respekt för Gunillas och Kristinas stora kunskaper som jag ska fortsätta driva företaget. Moras vackra dräkttradition är värdefull att bevara och jag vill bidra till det.
Moradräkten del av Moras kulturarv
Moradräkten är en av de äldsta dräkterna i Sverige med anor från medeltiden. Den används idag vid de flesta högtider såsom midsommar, dop, bröllop, begravning, student och andra examensfester. Till konfirmation använder många ungdomar i Mora sin vuxendräkt för första gången.
– Mora Församling har köpt in Moradräkter för både kulla och mas som finns att låna för alla konfirmander. Det är med glädje vi ser att så många unga är stolta över sitt ursprung, säger Gunilla.
Även Vasaloppet har egna Moradräkter till kranskulla och kransmas och det är tydligt hur uppskattad deras klädsel är bland deltagare och publik.
– Det är fantastiskt vilket värde kranskulla och kransmas har för Moras kulturarv, säger Hanna. I butiken finns Moradräktens delar både i nytt och begagnat skick. Man kan även hyra Moradräkt, beställa ändringssömnad och få råd kring dräktsömnad.
– Vi har många hantverkare knutna till oss som tillverkar vävar, dräktband, hysk & hake, skinndetaljer, hatt och skor, berättar Hanna.
Hanna ser till att kransmasen Arvid Jerkgård har alla dräktdelar på plats.
BRUKAT Second Hand
Redan när Gunilla och Kristina startade Mora Hemslöjd för 31 år sedan införde de second hand-försäljning av Moradräktdelar. År 2014 fick sortiment namnet BRUKAT.
– Det känns idag ännu mer aktuellt med ett sortiment som håller genom generationer, säger Hanna. Sortimentet har genom åren växt och omfattas nu även av traditionella vävar, fyrflätning och annan fin slöjd samt redskap till slöjd och hantverk.
– Vi är stolta att vara en länk i historien och det känns jättebra att just Hanna tar Mora Hemslöjd in i framtiden, avslutar Gunilla.
TEXT & FOTO / SARA AXELSSON, @spirastudio
Med unik tajming och närvaro fångar hon publiken med sång, teater och konst. Katarina ”Katzon” Sakrisson är kreatören som hittar humorn och förmedlar den på scen och i bild med drivkraften att nå den breda publiken.
Fantasin har alltid varit en nära och kär vän som följt Katarina genom livet sedan uppväxten i Särna. Med fritt utrymme för fantasi, sång och teater fick hon tidigt tryggheten att skapa och underhålla. Som 13-åring gjorde hon sitt första scenframträdande under en revy i Gördalens bystuga. Det var hennes första stora framträdande och hon minns än idag nervositeten före och alla förberedelser inför rollen.
– Jag mimade till Eva Rydbergs roll ”Närsynta bofinken Knut” och hade noga studerat bofinkens rörelsemönster - hur den beter sig och hur den går.
Belöningen från publikens skratt och jubel var omedelbar.
– Jag fick ett otroligt adrenalinpåslag, det var en stark upplevelse.
Känslan att få folk att skratta är något hon bär med sig vid varje framträdande, från kalas till stora shower.
1981 flyttade hon till Mora för att gå gymnasiet och under den här tiden träffade hon Maria Eld och Roger Zakrisson. Trion fann dynamiken i varandra och har genom åren stått på scen tillsammans som sångare och musiker i olika konstellationer.
1985 började hon på Tomteland som aktivitetsledare och den kreativa miljön passade henne perfekt.
Hennes långa karriär omfattar många och olika roller som sångare, komiker, musiker och konferencier. Hon har turnerat med barnteater, trubadur, som underhållare och musikalartist. Några höjdpunkter är succén med bandet Högvilt med åtta tjejer och fyra killar.
– Vi skapade ett unikt koncept med musikalisk bredd och spex. Vi turnerade i 12 år över hela Sverige och deltog i flera TV-framträdanden
Midvinterblot blev nästa framgångskoncept skapat ur ett annat kreativt samarbete.
– Camilla på Tomteland bad mig och Roger ta fram ett manus till julshow som även Maria och Camilla deltog i. Vi fyra utvecklade sedan Midvinterblot till den stora showproduktion det är idag.
Nu 20 år senare har över 58 000 sett middagsshowen i Tomtelands jättelika verkstad.
Utvecklingen har gått fort från fyra föreställningar med 100 gäster till att 2500 gäster ser showen varje vinter. Även ensemblen har vuxit från fyra till dagens tio artister och dansare.
Bakom framgången ligger en mix av musikal, buskis, show och revy med många komiska och överraskande inslag. Allt förpackat med specialdesignade kostymer och kulisser, producerat av Tomteland.
– Vi fyra originalartister jobbar fram manus där vi alla bidrar på olika sätt. Vi ville skapa något helt nytt och oväntat så vår julshow utspelar sig under medeltiden. Våra karaktärer med vikingen Nökve Galte i spetsen består, men nya äventyr väntar varje säsong.
– Det är helt fantastiskt att vi har möjligheten att skapa denna tradition i Mora. Vi har musiken, kreativiteten och vi har publiken. Den stämningsfulla miljön på Tomteland är unik och bidrar till
totalupplevelsen. Idag reser människor från hela Sverige för att se Midvinterblot.
Liksom musik och teater har skaparlusten funnits med Katarina sedan barnsben.
– Jag har alltid ritat och målat och 2004 gick jag min första målarkurs i akvarell. Efter många kurser och konstutställningar startade hon 2017 det egna företaget “Katzon Konst & Kul” för att satsa på konst, musik och underhållning på heltid. Ateljén på Badstubacken i centrala Mora är hennes oas där hon hämtar kraft och skapar lekfulla motiv som blir tavlor, kuddar, illustrationer och vykort.
– Jag älskar att gestalta människor och försöker fånga ögonblicket med humor. Jag vill att betraktaren ska känna igen sig i mina motiv utan att det är för detaljerat. Det får vara smalt och tjockt, kort och långt – jag vill spegla mångfalden.
Hon har även hittat kärleken i keramiken och låter även här lekfullheten få utlopp i leran. Genom att hyra in sig i en keramikverkstad i Orsa har hon tillgång till all utrustning som krävs.
– Jag är innerligt tacksam för min skaparlust men känner mig stundtals olyckligt kär, då tiden inte alltid finns att engagera mig i keramiken. Att syssla med lera kräver 100 procent fokus och under perioder med mycket dans, musik och teater måste både konst och keramik stå tillbaka.
Ateljén håller hon öppen för besökare under högsäsong och sommartid arrangerar hon konsttorg på Badstubacken. Hon engagerar sig även för den lokala kulturen som ordförande i Mora Kulturcentrum.
– Föreningen arrangerar årligen Julsalongen på Mora Kulturhus och Lisselbyutställningen sommartid.
Under Vasaloppet flyttar Katzon ut sina verk på konsttorget på gågatan.
– Min ambition med konsten är att nå den breda publiken och i Mora har vi fantastiska möjligheter till det.
En inspirationskälla för Katzon är lokala företeelser som Vasaloppet, hockey, Moradräkten och Anders Zorn.
– Känslan och själen i Vasaloppet är unik. Det finns så många uttryck, olika kroppar och stilar som skidåkare. Jag märker att det finns stor igenkänning ur mina streckgubbar.
Humlor är en annan inspirationskälla som hon har.
– Jag älskar att de är målmedvetna i sin klumpighet. Uttrycket jag vill förmedla är att de är stora och trygga och klarar det omöjliga.
Fantasi och humor kan Katarina plocka fram blixtsnabbt.
– Mina besökare i ateljén kommer ofta och pratar om Anders Zorns storverk och fantastiska måleri. Det är inte lätt att som konstnär i Mora stå i skuggan av denna gigant. Man får göra så gott man kan. Jag har lånat idén från Zorn med nakna rumpor och kombinerat med mina humlor och då föddes ”rumplorna”.
– Jag är tacksam för fantasin som en gåva och vad det kan ge för möjligheter i livet, avslutar Katarina.
TEXT & FOTO / SARA AXELSSON
Söndag 4 augusti förvandlas bostadsområdet i Lisselby till ett konstgalleri under bar himmel. Ett fyrtiotal konstnärer väntas fylla gränderna under Lisselbyutställningen, Moras återkommande konstutställning för en bred publik.
Föreningen Mora Kulturcentrum arrangerar Lisselbyutställningen för 42:a året i ordningen och är en av sommarens höjdpunkter i Mora. Utomhusutställningen brukar locka upp emot 1000 besökare för att njuta av konst, musik och gott att äta.
– Vi har nu hittat ett datum som inte krockar med andra aktiviteter. Vi flyttar veckodag från lördag till söndag och den 4 augusti är det fortfarande högsäsong i Mora, säger Katarina Sakrisson som är ordförande i föreningen.
Som tidigare blir det en konstuställning med bildkonst som fokus. En nygammal nyhet är att keramik i form- och skulptur åter visas.
– Vi har haft efterfrågan på keramik och så länge det är en konstform och inte bruksföremål är man välkommen att ställa ut.
Nytt för i år är att unga kreatörer får ett eget utrymme på Balders torg i Lisselby. Här får ungdomar mellan 13-20 år ta plats med fri konstform på en gemensam yta under namnet ”Unga kreatörers torg”.
– Det är viktigt att lyfta fram den unga kreativiteten och här kan man uppleva allt från konst och design till sång och musik. Det blir en liten fristad i det traditionella upplägget för Lisselbyutställningen.
Dagen kommer även att förgyllas med lokala musiker på Lisselbys torg, foodtruck med Eva-Lotts Kök och konstlotteri.
– Vi har glädjen att presentera bröderna Ernlund & Carina Nygard som kommer att bjuda på sång och musik under dagen. Det blir en skön mix av toner, från svenska visor till jazz och moderna låtar.
Lissebyutställningen har nått sin popularitet tack vare att Mora har många verksamma konstnärer, både på heltid och fritid. Flera bedriver kursverksamhet och på så sätt inspirerar andra att börja skapa.
– Det är ett ypperligt tillfälle att uppleva konst och samtidigt prata med konstnären. Det är befriande att ta till sig konst och bilder utan en skärm.
Katarina uppmanar att våga ta steget att boka sig till någon kurs.
– Det finns kurser för alla olika nivåer. Passa på att hitta din favoritkonstnär under Lisselbyutställningen och våga ta steget att själv börja måla.
Fotograferandet har förändrats radikalt – på dryga femton år har vi gått från film, pappersbilder och fotoalbum till mobilkameror, datalagring och publicering i sociala medier.
Men intresset för bilden finns kvar. Och Mora Fotoklubb lever och frodas, hela 70 år efter att klubben bildades.
Varje tisdagkväll höst och vår träffas ett gäng fotointresserade i Mora Fotoklubbs lokaler i Rosa Huset. Om det är fint väder går de ut och fotograferar, om det är mindre bra stannar de inne, analyserar bilder och lär sig mer om hur kameran fungerar.
– De senaste träffarna har vi till exempel hjälpts åt att justera autofokus på de olika kameraobjektiven för att få bättre skärpa i bilderna, säger Lars Hansson, cirkelledare.
Mora fotoklubb beskriver sig som ”en klubb där alla med stort intresse för fotografi kan träffas, oavsett ålder”. Och medlemmarna varierar från professionella naturfotografer till unga fotografer som köpt sin första kamera.
"Vi som varit med ett tag hjälper de som är nya. Och som all folkbildning är fotoklubben deltagarstyrd - vi utgår från det våra medlemmar vill göra".
Årligen deltar Mora Fotoklubb i fototävlingen Siljanscupen, där klubben ifjol dessutom stod som arrangör.
– Varje fotograf lämnar in tre bilder – en i färg, en svartvit och en digital. Som jury har vi anlitat en fotoklubb i Örebro för att få en objektiv bedömning. Det är kul och lärorikt att läsa av andras bilder, säger Lars Hansson.
Klubben anlitas även för uppdragsfotografering, som bidrar till att finansiera verksamheten.
– Vår största aktivitet är fotografering av den årliga talangjakten. Men vi hjälper också föreningar med bilddokumentation – vi har bland annat fotograferat för Orsa konståkningsklubb, Mora IK och Kulturskolan Miranda. Och i somras dokumenterade vi Mora Pride, vilket var jättekul.
I fotoklubbens lokaler finns fortfarande framkallningsutrustning och ett mörkrum. Men det används sällan, säger Lars Hansson.
– Våra medlemmar fotograferar uteslutande digitalt, både med mobilen och avancerade systemkameror. Det är ju mycket snabbare och billigare samtidigt som dagens digitalkameror håller proffskvalitet.
När klubben är ute och fotograferar är det många som kommer fram och ställer frågor. Och återväxten är bra, även om många unga medlemmar slutar när de flyttar från Mora för att studera.
– I framtiden planerar vi att synas lite mera genom att arrangera och delta i utställningar. Vi har så många duktiga fotografer att det vore synd att inte visa upp deras bilder för en större allmänhet
Han har varit med i Melodifestivalen, skrivit låtar till världsartister och producerat flera stora hårdrocksband. Och för fyra år sedan lämnade han Stockholm, tog över föräldrahemmet på Sollerön och byggde sin egen studio.
Erik Mårtensson är förmodligen en av Moras bäst dolda hemligheter. Men i branschen är han känd hos de flesta.
Studio på Sollerön
Det är ingen överdrift att påstå att Erik Mårtensson har många strängar på sin lyra… eller kanske snarare på sin elgitarr. Han är musiker, sångare, låtskrivare, musikförläggare och producent – och han har en egen studio på Sollerön, dit artister från stora delar av världen kommer för att spela in.
– De tycker det är skönt att komma hit. De gillar atmosfären, slipper hotellkostnaden och får mer ro än i Stockholm. Vi får helt enkelt väldigt mycket gjort, svarar han på frågan ifall avståndet från storstaden avskräcker.
Erik växte upp på Sollerön och började skriva låtar redan i tioårsåldern. Spelandet och komponerandet skedde dock mest hemma på pojkrummet, fram till i högstadiet då han hittade kamrater att spela tillsammans med. Och det var hårdrock som gällde.
Melodifestivalen
I slutet av nittiotalet flyttade han till Stockholm och bildade bandet Eclipse, som fick kontrakt med ett engelskt skivbolag. I början var det segt men idag kan han leva på sin musik. De senaste åren har han släppt plattor med både Eclipse och flera andra band. Och 2016 blev Eclipse kända hos den stora allmänheten när bandet deltog i Melodifestivalen som enda hårdrocksband.
– Vi fick en förfrågan av Christer Björkman och jag hade låten ”Runaways” liggande som vi skickade in. Så vi hamnade verkligen där av en slump. En del tycker att rock inte hör hemma i Melodifestivalen men jag tycker tvärtom – äntligen lite hårdrock på bästa sändningstid.
Och även året därpå var Erik med i Melodifestivalen – men den här gången i Norge, med bandet Ammunition där han är gitarrist.
– Det enda jag var nervös för var att vi skulle komma sist. Men vi slutade tvåa, bara 6 000 röster från seger och Eurovision.
Sedan dess har han bland annat hunnit med en Europaturné med Eclipse och att producera flera band, både på hemmaplan och i USA.
– Det blir mer ekonomiskt att jag reser dit än att hela bandet skulle flyga till Sollerön.
Men annars är det där han har sin bas, och när artister spelar in hos Erik finns han själv oftast med som både producent och låtskrivare. Där har han bland annat skrivit musik tillsammans med Jeff Scott Soto, som har sjungit med Yngwie Malmsteen, Journey och egna bandet Talisman. Och Erik ångrar inte ett ögonblick att han flyttade hem till Sollerön.
– Det är helt fantastiskt att komma tillbaks till Dalarna, det är en sådan livskvalitet att kunna bo och jobba här. Och det är en väldig aktivitet på Sollerön idag – en ny generation har tagit över och hela ön har börjat leva upp.
För Annette Backman blev drömmen om en egen ateljé verklighet för sex år sedan. En plats för lustfylld kreativitet, återhämtning och utmaningar. Här fokuserar hon helt och hållet på att vara konstnär, andra dagar fokuserar hon på att rädda andras liv.
För sjätte året i rad öppnar Annette Backman upp sin ateljé för turnerande besökare inför Konst Runt Siljan som 30års-jubilerar i år. Här möts man av akvarellmålningar i en skön kreativ miljö hemma på gården i Morkarlby. Under våren har några av hennes verk hängt på Edviks Konsthall och utställningen Auqa di Colore. Edviks konsthall i Sollentuna är en av de större konsthallarna i Sverige, där Ricardo Donoso är konsthallschef och kurator. Utställningen omfattade kvinnliga skickliga akvarellister och hon var utvald som en av fem svenska konstnärer. - Det är en stor ära att jag blev inbjuden, säger Annette.
Annette varvar sin vardag som konstnär med att vara sjuksköterska på Mora Lasarett. En kombination som gör att hon värdesätter tiden i ateljén extra mycket. Samtidigt ger det henne energi till att jobba i ett högt tempo som sjuksköterska på intensiven. Det var först vid 26 års ålder hon börjande måla efter att ha anmält sig till en akvarellkurs.
-Jag hade precis flyttat till Boden för att vidareutbilda mig till intensivsköterska. För att göra något kul med fritiden började jag ta gitarr-lektioner och gå på akvarellkurs. Jag minst att jag plockade ihop en korg med penslar och färg till kursen och den korgen har jag aldrig plockat ur.
Någon gitarrist blev hon inte men hon fastnade direkt för akvarellmåleriet. -Jag fascineras fortfarande av när färg, vatten och teknik samspelar på ett bra papper. Förutom kortare kurser är hon självlärd. Hon försöker att studera stora akvarellister och deras skickliga teknik.
- Jag ägnar mycket tid åt mitt måleri och stävar hela tiden att utvecklas. Bland motiven finns olika tolkningar av björkar, landskap, äldre ting, människor och djur.
- Ofta vill jag förmedla en historia, något vackert och med en ton av vemod. Hon samlar inspiration från naturen och samlar intryck för att se hur skuggor, snö och vatten beter sig i olika ljus.
Jurybedömda utställningar
2006 deltog Annette vid sin första jurybedömda utställning under Julsalongen i Mora Kulturhus. Sedan dess har hon deltagit i många jurybedömda utställningar. 2010 blev hon inbjuden till utställningen i Väsby Konsthall. Det var ett steg i rätt riktning och efter det började hon planera för en egen ateljé hemma på Lundstigen i Morkarby. Höjdpunkten kom vid den jurybedömtda akvarellsalongen 2012 i Väsby Konsthall där hon blev årets stipendiat 2012. -Det blev ett kvitto på att all min tid med penseln i handen började ge resultat.
En egen ateljé på gården
Våren 2013 stod hennes egna ateljé klar och hon kunde ta emot besökare under Konst Runt Siljan under Kristihimmelfädshelgen.
- Konstrundan är en underbar tradition där besökarna får komma oss nära och se hur vi jobbar, säger hon. 2014 gick Annette ner i arbetstid som sjuksköterska för att få mer tid till konsten. Kreativiteten flödade i ateljén.
- Allt flöt på och efter en fantastisk sommar funderade jag på att släppa taget om min trygga anställning för att satsa på konsten.
Ville satsa heltid på konsten
Men i oktober 2014 kom smällen, då hon upptäckte en knöl i bröstet. Som sjuksköterska förstod hon direkt allvaret och prognosen visade sig vara illa. En aggressiv bröstcancer som slog undan både vardagliga rutiner och framtidsplaner.
- Jag for rakt ner i botten, minns Annette. Ateljén stod tom och Annette kämpade med den tuffa cellgiftsbehandlingen då varje dag var en kamp. I slutet av 2015 opererades något misstänkt i levern bort, men kvar fanns en stor oro för sjukdomens nästa attack. Små stunder i ateljén blev längre ju mer ork hon fick tillbaka.
- Akvarellmålning kräver fullt fokus och i dessa stunder kände jag bara lycka.
Målarglädje med framtidstro
Nu har snart fem år gott och framtidstron är tillbaka. Hon jobbar nu för fullt, halvtid som sjuksköterska och halvtid som konstnär. Hon har alltid en längtan till de dagar hon kan tillbringa i ateljén. Då kliver hon ut i sitt lustfyllda rum på morgonen och jobbar oavbrutet fram till eftermiddagen. Hon jämför sitt sätt att måla som att komponera musik och det krävs en hel del planering.
- Jag vill ha med både starka och svaga partier och klämma in både dur och moll. Jag försöker också få in en temperatur i bilden. Om det ska vara en iskall vinterdag vill jag att man ska känna det. Vilka ytor ska vara vita och torra? Vilka ytor ska vara flödiga och vilka ska vara distinkta?
Mod att misslyckas
Hon använder olika verktyg för att skapa effekter. Vattenspruta, svamp, tejp, kreditkort, linjaler och penslar i olika bredder. Utmaningen är att få ett flöde med mycket färg för att mer ska hända på färre penseldrag. Akvarellfärgerna måste också få chansen att jobba i papperet. - Man måste våga misslyckas. Jag har säkert snålat in 10 år av min utveckling, konstaterar Annette numera är generös med både färg och papper. Som i alla kreativa processer är det inte alltid lätt att ta beslutet när man är klar.
- Det är bra om målningen får vila ett tag.
Kurser i akvarellmålning
För att sprida sina kunskaper hon samlat under 20 års tid håller Annette helgkurser i akvarellmålning. Hon arrangerar även målarresor utomlands och nästa resa väntar i höst.
- Det är bra att åka iväg och helt fokusera på att måla. Vi har fantastiskt roligt och utvecklas tillsammans.