Den utvecklingsresa som många företag befinner sig i är den mot en mer hållbar affärsmodell. Kunders förväntningar och skärpningar i regelverk visar tydligt att företag som arbetar på ett hållbart sätt - och som kan berätta om det - har framtiden för sig.
Mora Bryggeri är ett av Moras många företag som förstår vikten av en hållbar utveckling för en långsiktig lönsamhet. Dels för att behålla stora kontrakt och dels för att stärka varumärket mot slutkonsument. Tillsammans med Almi har de påbörjat en hållbarhetsdialog för att välja rätt insatser för att utveckla sitt hållbarhetsarbete.
Ida Ryentorp är affärschef på Almi GävleDala och tillsammans med kollegan Per Hellberg är hon på besök i familjebryggeriet för att följa upp det första mötet i Hållbarhetsdialogen tillsammans med Ellinor Andersson Stridh.
– Hållbarhetsdialogen riktar sig till privatägda små- och medelstora företag som vill kickstarta eller accelerera hållbarhetsarbetet. Almis uppdrag är att stötta små och medelstora bolag för att bli lönsamma, både med rådgivning och kapital. Allt vårt arbete grundar sig i att företag ska utvecklas och överleva, Dalarna ska vara en plats att leva och bo på. Vi behöver lönsamma företag i regionen och hållbarhet driver lönsamhet, säger Ida.
Hållbarhetsdialogen är Almis första insats med fokus på företagens tankar runt hållbarhet. Den är kostnadsfri och kan sedan byggas på för att ge företaget en tydlig bild av vilka steg som är viktiga för företaget att ta och vad man kan påverka. Ida och Ellinor har haft en första träff och påbörjat arbetet med att identifiera viktiga områden för verksamheten.
– Vi har gått igenom hur ett systematiskt hållbarhetsarbete kan skapa nya affärsvärden gällande miljömässiga-, ekonomiska- och sociala frågor, säger Ida.
Genom dialogen får man även ett kunskapslyft med koppling till relevanta hållbarhetsmål i Agenda 2030, som är FN:s globala handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet.
– Genom arbetet kan man bli konkret i olika frågor och ta till vara på nya hållbarhetsinitiativ. Man får se hela arbetet som ett lärande och hitta sina sätt att mäta förflyttningen. Ett seriöst hållbarhetsarbete bidrar till att kunder och leverantörer upplever ett mervärde, vilket stärker varumärket, säger Ida.
Bryggeribranschen har stora krav på att jobba hållbart och Mora Bryggeri har kommit långt i sitt arbete, allt från val av leverantörer och certifiering till effektiva transporter och återvinning.
Att följa regelverk är en kvalitetsäkring och förutsättning för att vara kvar i branschen.
– Vi innehar certifikatet IP Livsmedel som visar att vår produktion lever upp till de krav som finns för säkra livsmedel.Genom märkning på flaskorna jobbar vi nu med spårbarhet, då vi dokumenterar datum för tappning och vilka råvararor vi har använt.
– Det nya EU-kravet på att korken ska sitta kvar på plastringen på PET-flaskor är något vi jobbat med den senaste tiden.
En förutsättning att vara lönsam är att driva bolaget med ekonomisk hållbarhet.
– Genom att fokusera på cirkulära lösningar finns det besparingar att hämta, både ekonomiska och miljömässiga, säger Ida som själv har bakgrund inom bryggerinäringen.
Vid ölproduktion kan man återanvända jästen till nästa batch och därmed spara på kostnader för jäst, frakter och produktionstid. När jästen har producerat alkohol, klumpar den ihop sig och lägger sig i den konformade botten av tanken och är startklar för en ny jäsningsprocess.
– När vi ligger rätt i produktionen återanvänder vi jästen. Det innebär att vi sparar in en betydande kostnad och tid, då vi inte behöver vänta på att det ska börja bubbla, säger Ellinor.
All hantering i produktionen har höga krav på hygien och för att behålla kvaliteten måste jästen återanvändas omgående. Att korta ledtider, effektivisera transporter och minimera svinn är något alla företag inom tillverkning strävar mot.
– Ett sätt är att skapa personalinitiativ för att synliggöra och öka medvetenheten när det gäller kostnader. Det gäller att uppmuntra till ett beteende till att minska förluster, små som stora, säger Per Hellberg som har bakgrund inom tillverkningsindustrin.
Jämställdhet är en viktig fråga för social hållbarhet och det är något bryggeriet redan har uppnått. Här arbetar nämligen 50/50 kvinnor och män.
– Företag som är jämställda går bättre, då olika styrkor mellan könen ger bra dynamik. Vi arbetar mycket med att skapa en "vi känsla" och hjälpa varandra där det behövs, säger Ellinor.
Lokalt engagemang för orten är något som bryggeriet värdesätter och ser som en stor del i hållbarhetsarbetet. Vi är med och bygger stoltheten för bygden genom att samarbeta med flera lokala föreningar och lokala företag.
– Genom subvention av våra produkter kan vi öka både öka synligheten och stötta det lokala företags- och föreningslivet. Det är varje val konsumenterna gör som bidrar att vi kan fortsätta brygga våra goda drycker på hemmaplan, summerar Ellinor.
Scanmast och MAFI är två av Moras starka industriföretag med nordisk och global framgång. Med lokal förankring och entreprenörskap leds bolagen in i framtiden med en gemensam ägare.
Scanmast var med redan på 1960-talet (dåvarande Wibe) när radio- och tv rullades ut och har en lång historia inom telekommunikation och kritisk infrastruktur. När WIBE blev en del av Schneider Electric 2009 skulle verksamheten renodlas och produktionen av master upphöra. Fyra anställda beslutade att fortsätta med verksamheten i egen regi. Under 15 år har Scanmast utvecklats från att vara en mastleverantör till att blivit en viktig del av samhällsbyggandet. Med en bred produktportfölj för master och torn verkar företaget idag i hela Norden inom telekom, belysning, bevakning, energi och infrastruktur.
Med strävan att ligga i framkant, entreprenörsanda och kundfokus har företaget vuxit snabbt och ägs idag av den börsnoterade industrigruppen Volati.
Volati förvärvade Scanmast 2021 och året efter även Moraföretaget MAFI. MAFI har sina rötter i Mattssons Mekaniska, som i sin tur var ett av Moras äldsta företag med anor från 1870-talet. MAFI grundades 1992 och är idag en ledare inom design och utveckling av montagelösningar för telekomindustrin och verkar på lokala marknader i Amerika, Europa och Asien.
Scanmast och MAFI ingår i plattformen Communication i Volatis Industrigrupp. Andreas Westholm är VD för båda bolagen och tillträdde i början på förra året. Andreas är bosatt i Ludvika och har bakgrund från ABB och NKT kabel inom olika funktioner såsom produktion, inköp, HR och försäljning. Erfarenheten av stora internationella bolag samt lokala och globla chefsroller har han tagit med sig till den nya rollen i Mora, där han nu leder både Scanmast och MAFI med en gemensam ägare.
– Volati är en hållbar ägare som ser värdet i att behålla det lokala entreprenörskapet som finns i bolagen.
Ägarstrukturen ger förutsättningar för investeringar och att växa långsiktigt.
Båda bolagen arbetar med stål och är etablerade inom telekom och kritisk infrastruktur med gemensamma kunder, som statliga kunder och kunder som verkar regional och globalt.
– Fördelen ligger i historien, den lokala förankringen och den kompetens som finns uppbyggd. Scanmast och MAFI är olika företag från början med bra affärsmodeller och det vill vi behålla. Det finns en bra grund i bolagen med starka positioner på sina marknader.
Lönsam tillväxt står i fokus och Andreas leder båda bolagen genom att jobba tillsammans i olika frågor.
– Vi samarbetar i frågeställningar som ekonomi, HR, hållbarhet och marknadsföring. Vi har gemensamma kunder som ställer samma krav. Synergieffekterma har redan gett resultat.
Andreas ser goda förutsättningar för båda bolagen att växa långsiktigt.
– Vi är erkänt kvalitetsledande på våra marknader och vår styrka är hur vi organiserar oss med snabbhet och flexibilitet. Båda bolagen är extremt duktiga att lyssna på behoven och att utveckla lösningar tillsammans med kunderna. Det är kundfokus hela vägen, från att vi säljer till att vi levererar.
Hållbarhet har länge varit en prioriterad fråga och ambitionen är att vara fortsatt i framkanten av det viktiga arbetet.
– Vi vill vara hållbara ekonomiskt, mot våra leverantörer och vår personal. Vi tittar på krav, grön el, utsläpp, klimatpåverkan och transporter. En stor vikt ligger på att vara hållbara i Mora, från miljöfrågor till att säkerställa att personal vill jobba kvar. Kompetensen hos våra medarbetare är mycket värdefull för oss.
Andreas ser stor potential för Mora att växa med fina möjligheter inom arbete och fritid.
– Kommunen har en viktig roll för att skapa tillväxt och säkerställa att företagen blir kvar i kommunen. Det finns otroligt fina företag i Mora med en stolthet i det entreprenörskap som format näringslivet. Kommunen behöver fortsätta att vara attraktiv genom att satsningar på näringsliv, bostäder, skola, föreningsliv och infrastruktur. Flygtrafiken mellan Mora-Arlanda är en viktig del i Moras framtid som underlättar för våra kunder att resa hit. Det ökar attraktionskraften för oss och för näringslivet i stort.
Han har varit med i Melodifestivalen, skrivit låtar till världsartister och producerat flera stora hårdrocksband. Och för fyra år sedan lämnade han Stockholm, tog över föräldrahemmet på Sollerön och byggde sin egen studio.
Erik Mårtensson är förmodligen en av Moras bäst dolda hemligheter. Men i branschen är han känd hos de flesta.
Studio på Sollerön
Det är ingen överdrift att påstå att Erik Mårtensson har många strängar på sin lyra… eller kanske snarare på sin elgitarr. Han är musiker, sångare, låtskrivare, musikförläggare och producent – och han har en egen studio på Sollerön, dit artister från stora delar av världen kommer för att spela in.
– De tycker det är skönt att komma hit. De gillar atmosfären, slipper hotellkostnaden och får mer ro än i Stockholm. Vi får helt enkelt väldigt mycket gjort, svarar han på frågan ifall avståndet från storstaden avskräcker.
Erik växte upp på Sollerön och började skriva låtar redan i tioårsåldern. Spelandet och komponerandet skedde dock mest hemma på pojkrummet, fram till i högstadiet då han hittade kamrater att spela tillsammans med. Och det var hårdrock som gällde.
Melodifestivalen
I slutet av nittiotalet flyttade han till Stockholm och bildade bandet Eclipse, som fick kontrakt med ett engelskt skivbolag. I början var det segt men idag kan han leva på sin musik. De senaste åren har han släppt plattor med både Eclipse och flera andra band. Och 2016 blev Eclipse kända hos den stora allmänheten när bandet deltog i Melodifestivalen som enda hårdrocksband.
– Vi fick en förfrågan av Christer Björkman och jag hade låten ”Runaways” liggande som vi skickade in. Så vi hamnade verkligen där av en slump. En del tycker att rock inte hör hemma i Melodifestivalen men jag tycker tvärtom – äntligen lite hårdrock på bästa sändningstid.
Och även året därpå var Erik med i Melodifestivalen – men den här gången i Norge, med bandet Ammunition där han är gitarrist.
– Det enda jag var nervös för var att vi skulle komma sist. Men vi slutade tvåa, bara 6 000 röster från seger och Eurovision.
Sedan dess har han bland annat hunnit med en Europaturné med Eclipse och att producera flera band, både på hemmaplan och i USA.
– Det blir mer ekonomiskt att jag reser dit än att hela bandet skulle flyga till Sollerön.
Men annars är det där han har sin bas, och när artister spelar in hos Erik finns han själv oftast med som både producent och låtskrivare. Där har han bland annat skrivit musik tillsammans med Jeff Scott Soto, som har sjungit med Yngwie Malmsteen, Journey och egna bandet Talisman. Och Erik ångrar inte ett ögonblick att han flyttade hem till Sollerön.
– Det är helt fantastiskt att komma tillbaks till Dalarna, det är en sådan livskvalitet att kunna bo och jobba här. Och det är en väldig aktivitet på Sollerön idag – en ny generation har tagit över och hela ön har börjat leva upp.
Det började med ett cyklop och ett rep runt midjan, när en 15-årig Johan Eriksson hade som sommarjobb att kontrollera ledningar i Siljan. I dag har hans företag Svenska Tungdykargruppen ett 70-tal anställda och är specialiserade på olika typer av dyk- och vattenuppdrag. Sätet finns fortfarande i Mora men företaget verkar över hela landet.
Vatten har alltid varit en fascination för Johan Eriksson som började dyka redan som 13-åring.
– Det är något speciellt med känslan man får i vattnet och man kan stänga av allt annat och koppla av. När jag var liten åkte jag direkt till simhallen efter skolan och simmade bana efter bana och var där till det stängde, berättar Johan.
Som 15-åring fick han sommarjobb genom Mora kommun och när ledningarna i Siljan skulle kontrolleras anmälde sig Johan för uppdraget.
– Jag simmade runt i Siljan, Dalälven och andra vattendrag med mitt cyklop och hade ett rep runt midjan som två
kollegor satt i en båt och höll i. Så där höll jag på. Jag hade ingen utrustning då, men kunde så småningom köpa det för de pengar jag tjänade.
Startade företag som 16-åring
På gymnasiet valde han byggprogrammet och dykningen upptog en allt större del av hans tid.
– Jag och en kompis dök innan och efter skolan, vi har nog varit i varenda vattenpöl i Mora kommun. Efter första året på gymnasiet hoppade jag av skolan, startade firman och började som dyklärling.
Som 16-åring startade Johan sitt egna företag och de första åren jobbade han med dykuppdrag i Norrland och Dalarna, där han fick sitt yrkesbevis, och byggde broar och renoverade vattenkraftverk. 2004 gick flyttlasset tillbaka till Mora där Johan började bygga hus i Gesunda. Efter några års pendlande startade han Svenska Tungdykargruppen 2007, med säte i Mora.
– Jag och några kollegor trivdes inte med den form bygg- och dykindustrin var stöpt i. Vi ville hålla på med världens roligaste jobb – men göra det på vårt sätt. Och det har vi gjort sedan dess.
Vuxit organiskt
Sen 2002 har företaget växt från tre till 70 fast anställda och ett 30-tal inhyrda hantverkare.
– Vi har hela tiden vuxit organiskt och så vill vi ha det för att behålla den speciella känsla som finns i företaget. Jag har äran att ha få jobba med de bästa i branschen, bara folk som jag litar på till 100% och som är självgående.
Svenska Tungdykargruppen har tre ben med dykningen som bas. Företaget utför muddringsarbeten, där man till exempel fördjupar hamnar och farleder. Man utför också så kallad miljömuddring där vattnet renas från farligt avfall, till exempel oljeföroreningar i hav, och för det ändamålet har man tagit fram ett eget reningssystem. Det tredje benet är infrastruktur där man bygger och renoverar broar, kajer, dammar och liknande, men med fokus just på landsidan.
Uppdragen finns över hela landet och för tillfället arbetar man till exempel med ett muddringsprojekt åt LKAB i Kiruna, renoverar Värtahamnen i Stockholm och utför miljösanering åt oljeraffinaderier.
– Vi är från början ett kraftverksdykbolag och det är fortfarande en viktig del för oss. Vi kan systemen och vet hur till exempel Dalälven, där vi har många
uppdrag, är uppbygg och fungerar.
Har tydligt miljöfokus
2018 utsågs Svenska Tungdykargruppen till Årets företag i Mora.
– Vi har försökt hålla oss lite i skymundan och skryter inte så mycket om det vi gör, mer än internt. Men det är klart att det känns fint att få en sån
utmärkelse. För min egen del är det
viktigaste att göra det som är roligt och jag har lyxen göra det jag vill göra hela tiden med de jag har störst respekt för; mina kollegor. Vi är som en stor familj.
Svenska Tungdykargruppen har ett tydligt miljöfokus vilket genomsyrar såväl uppdrag som arbetsmiljö och företaget är ISO-certifierade inom både arbetsmiljö, kvalitet och miljö.
– Att göra skillnad är verkligen kul och det kan vi göra genom att se till att vattenkraftverken funkar så att de kan producera förnybar energi. Vi kan miljösanera marina miljöer och att vi kan främja infrastruktur som går via vatten. Vi lägger stort fokus på det, säger Johan.
