Till Mora kommuns webbplats
Att den ikoniska Dalahästen har sitt säte hos hantverkarna i Nusnäs är vida känt men faktum är att det finns fler Moraföretag bakom de krusmålade trähästarna. Bergkvist Siljan-koncernen, som levererar högkvalitativt furu till hästarna, och Morakniv, har flera gemensamma nämnare med dalahäst-
tillverkningen. De har alla en gedigen historia, en stark förankring i bygden och verkar på en internationell marknad.
Det var på 1700-talet som skogsarbetarna i byarna runt Mora började tälja trähästar i timmerkojor om kvällarna. Långt senare, på 1830-talet, fick hästarna sitt karaktäristiska kurbitsmönster.
De såldes så småningom i byarna och reste med handelsresande runt om i Sverige. 1939 blev den krusmålade trähästen från Mora världskändis när den medverkade vid världsutställningen i New York. Alltsedan dess har dalahästen kommit att bli en symbol för Sverige i allmänhet och för Mora i synnerhet.
Traditionen lever vidare i byn Nusnäs genom dalahästtillverkarna Grannas A Olsson Hemslöjd och Nils Olsson Hemslöjd. Varje år besöker tusentals turister från när och fjärran Nusnäs för att ta del av det kulturarv som kommit att bli vårt lands symbol. Och faktum är att dalahästen är den vanligaste souveniren som turister köper när de besöker Sverige.
Bakom de färdiga dalahästarna finns, förutom tillverkarna i Nusnäs, även andra internationella företag med en gedigen historia – och med säte i Mora. Arbetet med dem börjar nämligen redan i skogen där rätt furu väljs ut för ändamålet.
– Vi har otroligt fin kvalitet på skogen och träden i regionen och det finns en lång historia av träförädling. Till dalahästarna används ett specialsorterat furu som
passar bra för ändamålet. Vi väljer ut virke som passar mellan kvistvarv och som har den kvalitet som krävs för att bli dalahästar, säger Jon Hansson, vd vid Bergkvist Siljan Skog.
Siljanssågen i Mora, från vilken furumaterialet kommer och som är en del av Bergkvist Siljan-koncernen, invigdes 1897. Precis som dalahästarna har furu- och granvirket från trakten letat sig långt utanför kommungränsen.
– Vi är stora på export och har många huvudmarknader. Vi säljer mycket gran till Asien och furu till Nordafrika.
I Skandinavien har vi många industrikunder som tillverkar exempelvis panel, limträ och fönster. Dalahästtillverkningen är en förhållandevis liten men ack så viktig del och det känns väldigt bra att hästarna är tillverkade av råvara från trakten. Givetvis ger vi också våra internationella kunder en dalahäst när de besöker oss i Mora, säger Jon Hansson.
Precis som det i Mora finns en lång tradition av dalahästtillverkning finns det även en tradition av knivmakeri som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Och likheterna mellan dalahästarna och Morakniv, som grundades 1891, är flera. Båda har tillverkning i en Moraby, för knivarnas del Östnor, och båda varumärkena har vuxit och är vida kända över hela världen.
– Vi har gjort knivar i Moratrakten i många hundra år men det var först i slutet av 1800-talet som det blev i industriell skala. Som mest var det ett 20-tal olika tillverkare där nuvarande Morakniv har DNA från fyra av dem, säger Thomas Eriksson, produktspecialist och tredje generationens knivmakare vid Morakniv.
Till en början tillverkades knivarna i helstål men det var när man i Östnor kom på att enbart kärnan i kniven behövde vara i högkvalitativt stål och att eggen kunde vara i ett betydligt billigare kolstål som Morakniv med det klassiskt röda skaftet slog igenom på bred front.
– Förutom att knivarna blev påtagligt billigare så att fler hade råd att köpa dem fick det här nya påfundet följdkonsekvenser att knivarna blev mer lättslipade, mindre sprickkänsliga och mjukare i sidorna. Inte sällan var moraknivarna slipade så mycket att de började likna tandpetare och var då väldig behändiga att tälja dalahästar med. Därför har vi en spännande symbios med dalahästarna som är täljda med knivarna från Mora sedan tidernas begynnelse.
Precis som dalahästen, som idag finns i en uppsjö olika modeller och färger, så har Morakniv utvecklats med åren.
– Vi har ett brett spektrum inom olika segment och beroende lite på hur man räknar har vi idag mellan 600 och 800 knivar i vårt sortiment.
Dalahästarna täljs idag av någon av slöjdknivarna i modellnumren 105, 106 eller 120 av laminerat kolstål.
– Vi har i alla år följts åt med dalahästtillverkarna i Nusnäs och har ett nära
samarbete med dem. Allt vårt lyckosamma utvecklingsarbete bygger på kontakt med knivanvändare och där har vi ettväldigt bra erfarenhetsutbyte med slöjdarna i Nusnäs, säger Thomas Eriksson.
Text: Sofia Jemthans
