Varumärket Mora

Som handelsutvecklare i Regionstad Mora ansvarar du för att driva, leda och utveckla handelsnätverket och främja handeln i Mora.
Du ansvarar för samtliga handelsrelaterade events så som modevisningar, julskyltning etc.
I rollen som handelsutvecklare håller du våra sociala kanaler och hemsida uppdaterade och ser även till att en långsiktig och strategisk plan finns för marknadsföring.
Som person trivs du med stort ansvar, tar egna initiativ och gillar när det händer mycket samtidigt.


Är du intresserad av rollen är du varmt välkommen att skicka CV och personligt brev till: viktoria.starner@regionstadmora.se


Omfattning: 80%
Intervjuer sker löpande.
Sista ansökningsdag: 22-05-12

Med rötterna i Lappland och fotografi i generna har Sara Lansgren hittat hem i sitt skapande. Att dokumentera familjeband och föreviga ögonblick av nära och kära att minnas i generationer.

Det är nu fem år sedan Sara satsade på att etablera sig som fotograf i Mora. Hon är uppvuxen i Kalix, där pappa Ingvar jobbade som fotograf och hade fotobutik. Det spännande yrket fick hon tidigt intresse för när hon hängde med honom i studion och såg bilderna växa fram i mörkrummet. Även hennes farfar var fotograf, så intresset ligger i generna.
På gymnasiet började hon fotografera med systemkamera och genom olika foto-kurser lärde hon sig grunderna ordentligt genom att fota i mörker, fota med stativ, förstå skärpedjup, tid och bländare.

Beteendevetare och fotograf

Fotograferandet höll hon på hobbynivå och för att skaffa sig en stabilare, yrkesmässig grund studerade hon till beteendevetare i Västerås. Hon jobbade inom HR i Göteborg innan hon flyttade till Mora 2013. Då började tankarna på att börja fotografera professionellt. Genom åren hade hon samlat på sig fotoutrustning.
– Att ha en pappa som stöd i tekniska frågor har varit värdefullt.
Vid flytten till Mora fixade hon en studio i hemmet och tog steget att se om det fanns intresse för hennes tjänster. Hon började fotografera på uppdrag och genom Filans Finans kunde hon prova på företagandet. Det började snurra på med fotouppdrag och 2016 startade hon det egna företaget Sara Lansgren Foto.
I takt med uppdragen har hon utvecklat sin studio, tekniska utrustning och produktportfölj. Sedan i höstas har hon flyttat sin studio till en källarlokal på gågatan i Mora.

Barnfotogfarering

Det ligger mycket arbete bakom en bild, både i kunskap och bemötande. Bakgrunden som beteendevetare har blivit en stor tillgång för henne som fotograf.
– Genom att iaktta och förstå olika sociala sammanhang kan jag bemöta till exempel obekväma ungdomar eller blyga barn. Jag kan känna in situationen till det rätta ögonblicket att ta bilden.
En stor del av Saras uppdrag är barn, familj och bröllop.
– Tiden med barn går alldeles för fort och min uppgift är att frysa tiden och skapa bilder som man kan gå tillbaka till. Just barnfotografering ger ytterligare en dimension till yrket.
– Barn behöver tid för att bekanta sig med mig och den nya miljön, först då kan vi få de naturliga bilderna när barnet är sig själv och avslappnat. Oftast är föräldrarna oroliga för ur det ska gå, men jag har fotograferat hundratals barn och har aldrig avbrutit en fotografering. Vi lyckas alltid få fina bilder, det behövs endast 1/160 dels sekund att få till en bra bild.
Det är vanligt att man återkommer till Sara för att ta nya bilder efter några år.
– Jag kan ha fotograferat en ettåring, för att sedan ta nya bilder som fyraåring.

Familjefotografering

Att dokumentera sin familj är en långsiktig investering.
– Barns självkänsla stärks av att se sig själva som en del i ett viktigt sammanhang, som på en familjebild som hänger på väggen. Jag vill skapa spontana bilder och familjebilderna utomhus kan man ta året om. Jag har förslag på platser som passar årstiden och vet när ljuset ligger bra olika tider på dygnet.
Saras bildstil är ganska konstant. Hon följer de trender som det krävs, men förändrar inte sin bildstil.
– Jag strävar efter rena färger och bra hudtoner. Med stor bländare och med kort skärpedjup kommer barnen i fokus och omgivningen blir blurrig. Jag vill skapa lekfulla och spontana bilder.

Bröllopsfotografering

Bröllopsfotografering utgör en stor del av Saras uppdrag.
– Att få äran att följa och dokumentera en av livets största dagar är stort. Min uppgift att fånga ögonblick under dagen, små som stora. Jag vill skapa bröllopsfotografier att minnas i åratal och för att bevaras i generationer.

Tagit gesällbrev

Under 2020 tog Sara gesällbrev inom fotografi. Ett gesällbrev innebär att man måste ha 4500 timmar dokumenterad erfarenhet inom yrket under en treårs-period. Prövningen består av inskickade arbetsprover inom bland annat porträtt, dokumentärt, produkt, byggnader, arkitektur. Man ska visa kunskap i alla områden och hur man tänker i de olika kategorierna.
– Gesällbrevet är ett kvitto för mina kunder att jag har kunskaper att fotografera inom alla områden.
Tyvärr blev den utdelningen av gesällbrevet i Blå hallen i Stockholms Stadshus inställt. Men Sara satsar vidare på att ta Mästarbrev under 2022 och får en ny chans till den festliga utdelningen. Mästarbrevet är det högsta beviset på yrkesskicklighet inom ett hantverksyrke.
– Det är verkligen ett inspirerande mål att jobba mot.

Familjen i fokus

För Sara har det alltid varit en dröm att jobba som fotograf och nu har hon hittat rätt i sitt skapande.
– Jag vill fortsätta att skapa bra familje- och barnporträtt. Att dokumentera familjeband känns stort för mig. Jag vill se fler tavlor med familjefotografier hänga på väggarna helt enkelt.

Text: Sara Axelsson

Gumman Grön är en grönskande oas året runt. Butiken är inte bara en inspiration för kunderna utan även för Helena och Stina som växer med verksamheten.

Helena Karlsson startade Gumman Grön på Mroa Gågata för fyra år sedan. Växter, blommor och inredning i rustik stil blev grunden i företaget och när Stina Kjellson började i butiken utökades utbudet med snittblommor. Ganska snabbt växte de ur butiken och Helena sökte en större lokal. När tillfället kom tog hon chansen trots pågående pandemi och i våras flyttade de in vid Emma Zorns Torg på gågatan.
Med dubbel lokalyta har sortimentet utökats, snittblommor och buketter har fått ta större plats. Ett generöst arbetsbord är hjärtat i blomverkstaden tillsammans med en fondvägg av färgsprakande snittblommor. Här får Stina blomma ut ordentligt i sin kreativitet och varje dag skapar hon uttrycksfulla buketter till försäljning och binderier på beställning.

Fritt skapande

Stina är utbildad florist och beskriver sin stil som väldigt levande. Hon har en rustik grund med vilda inspel.
– Med olika strukturer vill jag skapa dynamik. Genom att blanda olika typer av material skapar jag djup genom kontraster och låter de skira höjas med det rustika. Jag plockar gärna in visset och torrt gräs som krydda till buketten.
Hennes skapande börjar redan på väg i bilen till jobbet, en halvtimmes resa från Älvdalen. Naturen med dess skiftande färger är inte bara en inspiration, det är även ett förråd. Här hämtar hon kottar, mossa, grenar och torkat gräs. Allt som ger kontrast mot de mjuka blombladen.
Snittblommorna beställs från Holland och utbudet är en bottenlös inspirationskälla. Varje dag upptäcker hon nya blommor och lusten att testa nytt är konstant.
– Det finns hur mycket som helst att välja på och jag älskar jakten på nya blommor.

Personliga binderier

Att skapa personliga binderier är för Stina en betydelsefull del i yrket.
– Att få vara en del i en anhörigs bortgång får mig att bli berörd varje gång. Jag vill återspegla personligheten hos den saknade och lägger ner hela min själ för att lyckas med det.
Ofta söker hon detaljer som kan berätta mer om personen och vid några tillfällen har bildäck, älghorn och renhorn varit en del av blomsterarrangemangen.
– Även om jag gör många klassiska former som hjärtan och kransar är det speciellt när tankarna får flöda fritt.
Även brudbuketter är inspirerande uppdrag, något som har legat lågt ett tag.
– Till våren ser jag fram emot att med blommor få hylla kärleken igen.

Tävlingsdebut som florist

Att ställas inför utmaningar är en drivkraft hos Stina. I höstas gjorde hon tävlingsdebut i tävlingen Flower Grand Prix vid mässan Elmia Garden i Stockholm.
– Jag ville utmana mig själv i mitt skapande och blev superglad att ha blivit antagen bland 19 deltagare. Sen kom nervositeten.
På temat ”lust och längtan” fick deltagarna två uppgifter. Den första var att binda en bukett under 45 minuter med den klassiska blomman Calla som fokus. Den andra uppgiftern var att skapa en krans under 90 minuter med ny stickmassa från Oasis.
– Vi var helt ovetandes en halvtimme innan start.
När uppgifterna presenterades var det bara för Stina att kasta sig in i bubblan där tid och rum försvinner.
Domarna poängsatte idé, teknik, färg och form. I momentet med buketten prioriterade Stina fel och tiden försvann i dubbel bemärkelse, hon hann inte klart med sin idé. Men i momentet med kransen fick hon nästa högsta poäng.
– Jag blev så stolt och bara att få feedback från mina florist-förebilder var för mig väldigt stort. Jag förstår nu att jag skapar konst med mitt arbete.
Tävlingen blev en lärorik upplevelse och gav ny energi till lusten att utvecklas mer inom hantverksyrket.

Julen en tid att njuta

Både Helena och Stina ser nu fram emot årets största och längsta högtid.
– I år är det extra viktigt att blomma ut. Vi har ju under så lång tid gått miste om att umgås med nära och kära. Nu är det dags att bjuda in till glöggmingel, träffa hela släkten och skapa härlig julstämning, säger Helena.
Stinas motto i livet är ”more is more” och hon poängterar att de är viktigt att njuta hela månaden och inte vänta på något.
Amaryllisar och julrosor är favorit-blommorna under jul. För att hålla snitt-amaryllisar ståtliga länge finns ett enkelt tips.
– Stick ett hål i halsen med en nål under blomman. Stjälken är ihålig, och när den sänks i en vas blir det tryck under blomman och då börjar den nicka. Ett hål släpper på trycket och vattnet kan fyllas upp i stjälken. En tejp längst ner runt om stjälken förhindrar att den spricker.
Andra tips är att dekorera i överflöd med granris och torkade apelsinskivor.

– Dofterna och färgerna skapar magi. Låt oss bli omfamnad av julen med alla sinnen, avslutar Stina.

Text & Foto: Sara Axelsson


Mora kaffestuga är mer än ett klassiskt fik, det är en institution och en mötesplats i Mora. I år är det 100 år sedan Lydia Romson öppnade det anrika caféet och grundtanken är den samma nu som då – att göra allt från grunden.

Inför öppnandet annonserade Lydia Romson i lokaltidningen att hon den 22 oktober 1921 skulle öppna Mora kaffestuga på Kyrkogatan. Där skulle det serveras hembakat bröd, kakor och tårtor på plats samt på beställning. Det visade sig bli startskottet för en numer 100-årig institution i Mora, fiket som i folkmun kallas ”kaffestugan” och som ligger på gågatan.
– Det har alltid varit en samlingspunkt, folk har alltid träffats här. Det är ett speciellt ställe helt enkelt, säger Maria Ekebris Lind.

Drivit Kaffestugan i 36 år

Hon tog över det anrika caféet 1985 tillsammans med sina föräldrar. Några år senare anslöt brodern Peter Ekebris och sedan 1997 driver syskonen Kaffestugan tillsammans.
– Vi har haft det i 36 år men det är svårt att förstå vad de åren tagit vägen. Tiden har gått snabbt.
– Vi är de femte ägarna som har det här stället. Först var det Lydia Romson, sen Gröndal, sen Karlsson och så Bender innan oss. Det är roligt att det legat på samma ställe hela tiden, även fast det växt och blivit större och större.
Grunden är densamma idag som för hundra år sedan: hembakat och hemlagat.
– Vi gör verkligen allt från grunden, vilket är ovanligt idag. Vi i bageriet börjar klockan fem på morgonen. Då kör vi igång ugnen och stoppar in det som är färdigjäst, berättar Susanne Ekebris, som arbetat i bageriet i många år.

Det mesta sker bakom kulisserna

Bakom Kaffestugans välfyllda diskar med bakverk, bröd, smörgåstårtor och lättare maträtter döljer sig ett väloljat maskineri.
– Totalt är vi 16 som arbetar i verksamheten och flest är bakom kulisserna och bakar och lagar det som serveras och hämtas på beställning. Förutom att baka allt gör vi alla dressingar och röror själva, det tar sin lilla tid, säger Maria.
I bageriet tillverkas bröd, bullar, kakor, kondisbitar, bakelser, tårtor, smörgåstårtor och allt annat som hör hemma i ett klassiskt konditori.
– Vi har mycket klassiska bakverk, folk gillar det, även om vi så klart hänger med och tar in lite nya grejer. Men det är klassikerna som är mest populära. Har vi till exempel in petit chouxer en dag så är det väldigt uppskattat.

Gick igenom ett stålbad

Under förra hösten gick 100-åriga Kaffestugan igenom ett stålbad när pandemin slog hårt mot verksamheten.
– Det var tufft men vi tog oss igenom det, mycket tack vare det stöd vi fick av lokalbefolkningen som stöttade oss otroligt mycket. Det var rörande att se.
Under våren, sommaren och hösten repade sig Kaffestugan lagom till sitt 100-årsjubileum den 22 oktober, på dagen 100 år efter att Lydia Romson öppnade för första gången.
– Det blev ett fantastisk firande. Vi är så tacksamma över att vi gör människor glada genom att umgås och fika. Det är det bästa med det här jobbet, säger Maria Ekebris Lind.


TEXT & FOTO SOFIA JEMTHANS

Med 240 medlemmar är Simsällskapet Mora en av Moras största föreningar. För 45 år sedan bildades klubben när Mora Simhall stod klar 1976. Än idag fylls bassängerna till bredden av simskolor och träningsgrupper för alla åldrar.

Genom åren har SS Mora skördat stora framgångar, totalt har Mora-klubben simmat hem 22 guld-, 29 silver- och 33 bronsmedaljer vid senior-, junior och ungdoms SM. I dag fylls bassängerna med barn- och ungdomar i ett tiotal sim-skolor och fyra olika träningsgrupper. Alla med olika ambitionsnivåer.
– Vi är 240 medlemmar, har 23 simskolegrupper på söndagar och 25 är aktiva i träningsgrupperna. Bredden är stor, säger Mats Östling, ordförande i SS Mora.
Han har varit aktiv i klubben sedan 2005, både som förälder och i styrelsen.
– Simskoleverksamheten innebär för-utom motion och rörelse även livräddande kunskaper. Ett krav i skolan är att i klass 2 ska man kunna simma. Det innebär att man blir säkrare att vistas på sjön, vid stranden och vid poolen.
Genom att lära sig de olika simsätten kan man träna simning resten av livet oavsett ålder. Förutom vattenvana ger simning en skonsam träning och bra motion.
– Våra crawl-grupper för vuxna fylls direkt och i vår mastersgrupp är simträningen en viktig pusselbit för de som tränar triahtlon.

Simskola på söndagar

Varje söndag har klubben hela simhallen för sig själva med ett fullspäckat schema med tider för alla. Från de minsta barnen i minisim till A-gruppen som tränar flera gånger i veckan.
– Alla grupper i simskolan har en timme var med 45 minuters övningar och 15 minuters fri lek. Frileken är ett viktigt inslag för att barnen ska tycka det är kul att komma till badhuset. Att simma i grupp med olika övningar ger en omväxlande och utvecklande träning. Många barn älskar ju vatten och engagerade ledare är en stor del av
upplevelsen av simskolan, säger Kajsa Gustafsson.

Många ledare

Att driva en stor föreningsklubb kräver många ledare. SS Mora har ett tiotal ledare i simskolan och fyra tränare i träningsgrupperna.
– Genom ett integrationsprojekt 2018 tillsammans med Orsa och Älvdalens kommun har vi utbildat ett antal simlärare med andra språk än svenska. Många nyanlända har inga simkunskaper och vi är jättestolta att vi kan ge dem det. Projektet har även gett oss ett bra underlag för vår rekrytering av ledare, säger Mats.
Katsuki Kratz var projektledare för Integrationsledarsimksolan. Hon är ursprungligen från Japan, har erfarenhet från flera sporter och är klubbens sam-ordnare för simskolan och ansvarar för ledare, schema och hela simskolan under söndagar.
Eva-Maria Engström är från Estland och kom till Sverige 1999. Även hon gick integrationssimskolan och har vidareutbildat sig inom Svenska simförbundet.
– Det är jättekul att vara ledare i simklubben. Som förälder får man ställa upp med det man kan. Tillsammans skapar vi bra förutsättningar för våra barn.

Träningsgrupper

Daniel Holmgren är tränare för tränings-grupperna Tenkik, C, B och A. Med bakgrund som tävlingssimmare i Trollhättan, simtränare i Umeå och Falun hittade han till Mora och simklubben 2017. Han arbetar som lärare på barn- och fritids-programmet på Mora gymnasium och tillbringar många timmar vid bassängkanten på fritiden.
– Det är givande att se barn och ungdomar att utvecklas både idrottsligt och socialt. Vi erbjuder kvalificerad träning upp till gymnasieåldern, sedan söker sig de flesta till simgymnasium för att få de träningsmöjligheter som behövs.

Gemenskap i och utanför bassängen

I Daniels grupper är 24 simmare aktiva och han ser att lusten att börja tävla efter Corona-nedstängningen är stor.
– Vid en tävling i Gävle tidigare i höstas var vi 14 st. Så länge jag har varit här har det aldrig varit så många som tävlat. Det är också ett tryck från simskolan som vill komma framåt i träningsgrupperna.
– Att åka iväg på tävling gör man som ett lag, man tävlar både individuellt och i lagkapp. Men man behöver inte tävla om man inte vill, vi anpassar verksamheten efter ambitionsnivån för simmarna.
– Våra egna tävlingar i Mora Simhall är utmärkta tillfällen att prova på hur det är, avslutar Daniel.

En kvartett av simklubbens ledare: Kajsa Gustafsson, Daniel Holmgren, Eva-Maria Engström och Katsuki Kratz.


TEXT & FOTO / SARA AXELSSON

Sedan 2020 har Mora Biathlon en fullstor skidskyttearena i Hemus, en arena byggd av ideella krafter och med stöd av det lokala näringslivet. Att intresset för skidskytte ökat de senaste åren märks också i Mora, som nästa år får skidskyttegymnasium.

Ett gäng kikare står uppställda på den nyanlagda asfalten i Mora Biathlon arena. Vapen prepareras och ungdomarna gör sig redo för träningspassets första skjutning.
– Vi har två träningsgrupper, en för äldre ungdomar och en för yngre. Inom skidskytte blir man junior redan i nionde klass och då får man hantera vapnet själv och får stå upp och skjuta. De yngre ungdomarna får bara hantera vapnet när det ligger på mattan och får annars hjälp av någon vuxen. Säkerheten är väldigt viktig i den här sporten, säger Johanna Larsson, ordförande i Mora Biathlon.

Byggd av ideella krafter

Klubben bildades 2006 men då såg förutsättningarna för träning helt annor-lunda ut.
– Vi höll till i en skogskant där vi hade en skjutbana med sex mål. När vi började få något fler aktiva handlade mycket på träningarna om att flytta gevär fram och tillbaka och att samsas om banorna. Dessutom fick både de aktiva och ledarna kvällssolen i ögonen, vilket gjorde det svårt.
En tanke och en dröm om en riktig skidskyttearena föddes och i slutet 2018 kontaktade man Riksidrottsförbundet och ansökte om ett bidrag, vilket beviljades. Mora Biathlon Arena är dock till största del byggd av starka ideella krafter och engagerade klubbmedlemmar.
– Vi har haft ett helt fantastiskt stöd från bygden och näringslivet, utan det hade vi aldrig kunnat bygga den här arenan. Att vi har en större arena innebär också att vi kan ta emot fler ungdomar som vill testa på sporten. Intresset har helt klart blivit större sedan vi fick arenan.

Ökat intresse för idrotten

Skidskytte är en sport på uppgång och det märks både nationellt och i Mora.
– Det är populärt och det märker både vi i klubben och får höra från förbundet. Skidskytte är en otrolig publiksport och tävlingarna är ofta väldigt spännande.
Att Malungsbördiga Stina Nilsson bytte från längdskidåkning till skidskytte för ett par år sedan har också bidragit till det ökade intresset.
– Hennes byte har gjort att skidskytte uppmärksammats på ett nytt sätt. Hon banade väg för fler längdåkare att hoppa över till skidskytte och vi har flera juniorer som håller på med båda.
– Man brukar säga att skidskytte är en tillåtande sport och det är inte heller givet vem som vinner. Det gör det lätt att glädjas med varandra vilket är viktigt inom ungdomsidrott.

Anordnar Junior-SM i februari

Mora Biathlon Arena är en fullstor skidskyttebana med 30 banor. Det innebär att man kan arrangera fullstora tävlingar. I år har man redan haft en tävling i samband med Mora Ski Festival i oktober då delar av Sverigeeliten var på plats. Kommande säsong anordnar man två tävlingar, Dala Värmland cup den 2 januari och Junior-SM första helgen i februari.
Klubben har de senaste åren fostrat flera duktiga skidskyttar. Två av dem är Sara Andersson och Erik Larsson som numer tränar med juniorlandslaget.
– Det som är roligt med skidskytte är att utvecklingen för ungdomar oftast går ganska snabbt, man kan ta snabba kliv framåt vilket är kul att följa.

Det är tredje säsongen som skidskyttarna kan använda Mora Biathlon Arena i Hemus.

Skidskyttegymnasium

Från och med nästa höst kommer Mora Biathlon Arena förhoppningsvis att nyttjas av fler skidskyttar. Då börjar nämligen den första kullen vid Mora gymnasiums nationella idrottsutbildning i skidskytte.
– Det ska bli roligt att det blir fler som tränar här. Vi märker också ett intresse från klubbar söderifrån som vill komma hit och träna, säger Johanna Larsson.


TEXT & FOTO / SOFIA JEMTHANS

Vasaloppet firar 100 år med att återskapa det allra första Vasaloppet. Jubileumsvasan är ett hyllningslopp till pionjärerna som drog igång och genomförde det allra första Vasaloppet 1922. 139 deltagare är utvalda att hylla vinteridrottens maratonlopp med utrustning och förhållanden som för 100 år sedan.

År 2022 firar Vasaloppet sitt 100-årsjubileum och Vasaloppet söndag 6 mars är fullbokat med 15 800 anmälda deltagare. Men redan lördag 12 februari 2022 arrangeras alltså ett nio mil långt historiskt Vasalopp – Jubileumsvasan.
– Vi vill hylla vår historia genom ett skidlopp som om det vore 1922 igen. Det betyder långa träskidor med tårem, näbbskor, tjära som valla och vadmalsbyxor. Man kan se det som ett levande museum eller en unik möjlighet att förflytta sig 100 år tillbaka i tiden, säger Mats Rylander, projektledare för Vasaloppets 100-årsjubileum.

548 ansökte om utmaningen

Det var den 10 februari 1922 som morasonen Anders Pers, chefredaktör i Vestmanlands Läns Tidning, lanserade tanken om ett nationellt skidlopp från Sälen till Mora för att fira fyrahundraårsminnet av Gustav Erikssons befrielsegärning.
Den 7 mars publicerades en annons om Vasaloppet i alla större dagstidningar och den 10 mars hade den första skidåkaren anmält sig. Den 19 mars 1922 avgörs det första Vasaloppet, som direkt blev en succé. 139 deltagare var anmälda, 119 kom till start och 117 tog sig i mål.
Liksom för hundra år sedan startade Jubileumsvasan 2022 med en annons. Utmaningen att skida Sälen till Mora med utrustning och förhållanden som för 100 år sedan lockade många. 548 personer svarade på annonsen i Dagens Nyheter. Alla är beredda att ta på sig det ansvar som krävs för att samla ihop utrustning, träna och genomföra Vasaloppet som om det vore 1922 igen.

139 utvalda deltagare

Efter ett omfattande juryarbete valdes 139 deltagare ut till det ärofyllda loppet. Bland de uttagna finns deltagare från tio olika nationer, 17 av Sveriges 21 län är representerade och i startlistan finns ättlingar både till den förste Vasaloppsvinnaren, Ernst Alm från Norsjö, och Vasaloppets upphovsman, Anders Pers samt flera tidigare Vasaloppsvinnare. Lägg därtill en italiensk bagare med Vasaloppets måldevis tatuerad på armen, dotterdottern till en av de kvinnliga pionjärerna som genomförde Vasaloppet, fem Vasaloppssegrare, flera nationella mästare och världsmästare inom längdåkning och skidskytte.
– Deltagarna har gjort ett gediget jobb för att få fram rätt utrustning och kläder. Det har varit väldigt intressant att få ta del av deras bilder och förberedelser och klart är att det här kommer att bli ett spektakulärt lopp för både deltagare och publik.
Träningen pågår för fullt och i den öppna Facebook-gruppen Jubileumsvasan 2022 går det att följa deltagarnas förberedelser och samtidigt ställa frågor samt komma med tips och idéer.

Återspegla tiden för 100 år sedan

Målsättningen med Jubileumsvasan är att allt, så långt det är möjligt, ska återspegla tiden då Ernst Alm, Margit Nordin och de andra pionjärerna genomförde sina lopp.
– Vi kommer att sträva efter att efterlikna förhållandena och banprofilen från det ursprungliga loppet 1922 så långt det är praktiskt möjligt. Starten kommer att gå klockan 07.04 vid Olnispagården i Sälen, på den västra sidan av Västerdalälven.
De tre kontrollerna Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg passeras på vägen ner mot målet vid Gustav Vasa-statyn i Mora. Underlaget kommer bland annat att bestå av packad snö på skogsvägar och stigar.
– Vår önskan är att återskapa den högtidliga stämningen vid målet i Mora med bekransning av segraren och stor publik.

Livesändning

Jubileumsvasan kommer att sändas live i Vasaloppet.TV där tittare över hela världen kan följa detta historiska lopp. Självklart hoppas vi också att många kommer och tittar på plats och hjälper oss att återskapa hela arrangemanget, till exempel genom att ha tidsenliga kläder på sig. Längre fram kommer vi kunna informera mer om färdvägen och var publiken kan heja fram och peppa åkarna på plats, avslutar Mats Rylander.

Text: Sara Axelsson / Foton: Vasaloppet

BOSS firar i höst ett år och är ett affärsnätverk för kvinnor med fokus på affärer, karriär och nätverkande. Ambitionen är att på sikt skapa ett dynamiskt, inkluderande och jämställt näringsliv. – Att inspirera andra att ta steget vidare, oavsett var i livet de befinner sig är en stark drivkraft, säger initivativtagaren Evelyn Hult.

Evelyn är tjejen med fart och driv. Uppvuxen i södra Lappland var idrott, jakt och folkrace en del av vardagen. Under gymnasietiden hade hon flyttat hemifrån, var engagerad i föreningsliv och hoppade mellan jobb inom service och sälj. Att tjäna egna pengar och klara sig själv var en frihet hon trivdes med. Alltid i farten och ständigt med den stora frågan – vad ska jag göra i framtiden?
Efter säsongsjobb i Åre, Canada och en TV-produktion i Malaysia halkade hon på ett bananskal in på ett sommarvikariat i Swedbank i Åsele. Det blev början på hennes karriär inom bankvärlden och en 10 år lång resa inom Swedbank och Sparbankerna från kassa/kundtjänst och privat- och bolånerådgivare på olika kontor till företagsrådgivare på huvudkontoret i Umeå.

Flytt till Mora

I Umeå täffade hon sin blivande man, en snickare från Mora. När deras första barn föddes började funderingarna på hur de ville bo som familj, med närhet till släkt och bra arbetsmöjligheter.
– Valet föll på Mora, och kort därefter hade vi köpt tomt i Nusnäs.
Flyttlasset gick 2016, husbygget drog i gång och hon fortsatte arbetet inom Swedbank, först i Mora och därefter inom fristående Sparbank i Rättvik. Tre år senare ville hon vidare och började hos rekrytering- och bemanningsföretaget Clockwork. Då hade redan affärsnätverket rullat ut, men i mindre omfattning.
– Bakgrunden var att jag skulle arrangera
ett event för kvinnliga företagare när jag jobbade som företagsrådgivare i Rättvik. Jag gjorde en egen undersökning av de 200 bolag i min kund-databas och upptäckte att endast 7% var kvinnliga ägare eller VD, vilket jag ville vara med och förändra till det bättre.

Affärsnärverket BOSS föds

Det blev en väckarklocka, och utifrån det började hon fundera på vikten av ett kvinnligt nätverk.
– Det är för låg representation av kvinnor i näringslivet, både som ägare och i bolagsstyrelser. Dessutom saknade jag själv ett kvinnligt forum med fokus på affärer, karriär och nätverkande. Jag vill påverka den förutbestämda struktur som finns. Forskning visar att man får en bättre dynamik och att fler kreativa idéer föds i jämställda grupper, dessutom får företagen en bättre lönsamhet på sikt. Det kan resultera att man får en helt ny målgrupp. Allt detta kommer att bidra till ett mer inkluderande och jämställt näringsliv.
Efter en tids planerande om innehåll och utformning startades nätverket i juli 2020 som en sluten Facebook-grupp.
– I slutet av november var vi 70 medlemmar och vid årsskiftet passerade vi 200. Nu är vi över 300 affärskvinnor som alla har anknytning till Dalarna på något sätt.

Mer kvinnligt ägande

BOSS verkar för att fler kvinnor ska starta, äga, driva och utveckla företag.
– Vi vill inspirera till att vi kvinnor ska äga mer - av företag, fastigheter och kapital. Vi främjar även kvinnligt ledarskap och jobbar aktivt med att utbilda kvinnor i styrelsearbete. Vår partner StyrelseAkademien Dalarna utbildar våra medlemmar i styrelsearbete med efter-följande certifiering.
– I nätverket delar vi med oss av vår kunskap, utvecklar och stärker varandra. Stort fokus ligger på kvinnor "mitt i livet" där både karriär och livspussel får utrymme att stärkas och utvecklas.
Ny plattform lanseras
I höst lanseras en fristående plattform där man som medlem får man ta del av bland annat webinars, utbildningsfilmer och möjlighet att söka rådgivning ur vårt Advisory Board. Här finns även verktyg för att bli professionell styrelseledamot.
Frukostboost med Story of life är en intervjuserie med inspirerande och drivna kvinnor ur nätverket.
– Här får man en inblick i deras karriärer, familjelivet, svårigheter och möjligheter.
Med reflektionsprogrammet BOSS connect blir två stycken matchade med varandra och får göra en reflektions-övning varje vecka.
– Här får man utbyte av varandra, då man både ger och tar.

Höstprogram

Under hösten väntar olika webinars, styrelseutbildningar och en föreläsningsserie Vem äger Siljansbygden tillsammans med partnern Leksands Sparbank.
– Vi kommer att prata om kvinnligt ägande och hur det ser ut. Om att äga kapital, hur tar du makt och kontroll över ditt liv och verksamhet!
– Även fysiska nätverksträffar står på schemat, något vi verkligen har längtat efter.

Ellinor sidekick

Som sidekick till Evelyn finns Ellinor Andersson Stridh. Hon är en del i entreprenörsfamiljen som driver Mora Bryggeri.
– Hon hjälper till med det visuella och granskar allt material, för att ge ett andra öga på det jag skapar. För mig är det också bra att få en inblick i företagares vardag. Det känns tryggt att lufta mina idéer och ha henne som bollplank. Ellinor är även en duktig eventfixare, vilket är en del av vårt arbete.

Lokal omtake

Med nätverket BOSS är ambitionen att skapa fler arbetstillfällen och att fler ska flytta till regionen.
– Jag drivs av landsbygdsutveckling, att öka medvetenheten av vilken livskvalitet det är att bo här med tid till både återhämtning och upplevelser. Här finns alla möjligheter för stora och små företagare att etablera sig. Jag hoppas att vårt nätverk kommer att bidra till framtidens näringsliv, avslutar Evelyn.

TEXT SARA AXELSSON

Redan i oktober blir det premiär för Mora Ski Festival, Sveriges första tävling på snö. En skidhelg där dagens och morgondagens skidstjärnor kommer att tävla i längdskidåkning och skidskytte på sparad snö. Två fullspäckade dagar väntar med fokus på idrott och miljö.

I snöfabriken i Oxberg ligger 3000 kubik sparad snö under bark. Den användes aldrig vid Vasaloppets vintervecka i år, men blir nu istället grunden för den kommande skidfestivalen vid Mora Skidstadion i Hemus. Det är Mora Skidklubb som initiativtagare och medarrangör är Mora Biathlon-klubb.
– I Hemus har vi också sparad snö under bark, men den är avsedd för Moras tidiga snöpremiär 6 november, säger Tomas Bredberg ordförande i Mora Skidklubb.
Sedan i våras har alltså planerna pågått med allt från snötransport och tävlings-upplägg till TV-sändning, partners och kringaktiviteter. Festivalen är uppbyggd kring ledorden TEAM; T som i Tävlingar, E som i engagemang, A som i ansvar och M som i motivation.

Tävling för både ungdomar och elit

Tävlingarna omfattar längd- och skidskyttetävlingar med elitklass samt barn- och ungdomstävlingar. Bland annat står knock out sprint 100 meter fristil och 4,5 km fristil i längd samt 4,5 km fristil skidskytte på programmet.
– För oss är det viktigt att inspirera de yngre åkarna och även öka intresset för både längdskidåkning och skidskytte allmänt. Vi har flera landslagsåkare och elitåkare klara, vilket höjer intresset ytterligare.

Först på snö

Att vara först på snö lockar de tävlande samtidigt gör festival-formatet det till en viktig marknadsföringsplats för de aktiva.
– Det blir ett tillfälle att visa upp sig för sponsorer inom både längd och skidskytte där man kan tävla mot eliten.
– Att mäta sig mot de bästa är alltid nyttigt och här har man chansen att utmana en elitåkare i 100 meter sprint.
Några landslagsåkare som är klara är Stina Nilsson, Jens Burman, Calle Halfvarsson, Maja Dalqvist, Oskar Svensson, Moa Hansson, Anton Persson och Anna Dyvik.
Både IFK Mora Skidklubb och Mora Biathlonklubb är slipade tävlingsarrangör har med lång erfarenhet en funktionärsstab med rutin.
– Vi är glada för samarbetet med Mora Biathlonklubb som kommer att ansvara för skidskyttetävlingarna. Den nya skidskytteanläggningen som stod klar förra hösten kommer att invigas i samband med Mora Ski Festival.

Engagemang för tävlande och publik

För att skapa engagemang har projektgruppen jobbat mycket med kringaktiviteter och den totala upplevelsen för både tävlande och publik. Hemusgården blir den centrala mötesplatsen och härifrån ser man hela banområdet, med skidspår, skidskyttevall och upplopp. Ett restaurangtält kommer att kopplas ihop med Hemusgården där Mora Hotell blir partner för mat och dryck.
– Att arbeta med lokala leverantörer stärker hela bygden.
Under de två dagarna kommer en rad olika aktiviteteter erbjudas utanför skidspåren med bland annat Sponsor village och prova på aktiviteter.

Structor Mora Biathlon Arena stod klar förra hösten. Foto: Mora Biathlonklubb.

TV-sändningar

Aftonbladet TV kommer att sända tävlingarna i samarbete med de lokala teknikföretagen HYGTP Film AB och Amtech.
– Tack vare digitala sändningar kommer vi att nå ut till en större publik geografiskt. Det är också något vi vill ta med oss i framtida tävlingar.

Ansvar för miljö och hälsa

Skidsporten är en sport som påtagligt drabbas av miljöpåverkan.
– Det är självklart för oss att ta ansvar i miljöfrågan och att samarbeta med andra miljömedvetna aktörer är en del i det arbetet. Vi vill tillsammans öka oddsen för snösäkra vintrar framåt.
Huvudsponsorerna Volkswagen Bilmetro och Dalakraft är på plats och berättar om deras miljöarbete och hur man kan bli mer energieffektiv i sin vardag.
– Här får man möjlighet att provköra elbilar och information hur man enkelt kan ta ett klimatsteg med ekonomiska fördelar.

Motivation

Motivation är en drivkraft för att göra det där lilla extra, både för de som tävlar och vill prestera mer, men kanske allra mest för de som är på gränsen att börja träna och prova på skidsporten som en hälsoaktivitet.
– Oavsett om du är intresserad eller inte av skidsport så kommer du efter besöket av Mora Ski Festival få en rejäl portion av inspiration och motivation, lovar Tomas.

Längdskidslandslagets Vallatrailer är en av alla kringaktiviteter under skidfestivalen.

Torsdag den 2 december är det dags att åter fira företag och personer som på olika vis bidrar till att föra Mora framåt. Ta chansen att uppleva en gnistrande morgonstund med fina utmärkelser som lyser upp Mora i vintermörkret!

Pandemin är på inget sätt över, det är vi alla mycket väl medvetna om. Därför är beslutet att Moragalan 2021 i år blir digital.
– Det är såklart ett tufft beslut att ta, inte minst eftersom vi alla längtar så efter att ses. Men som läget är har vi inte kunnat planera för en stor gala, säger Viktoria Stärner, verksamhetsledare Regionstad Mora och projektledare för Moragalan.
– Vi siktar i stället på ett helt nytt koncept i år - en digital variant. Decembers näringslivsfrukost blir till den digitala Moragalan.

Live-sändning med utmärkelser

Moragalan kommer sändas live från Amtech Studios den 2 december kl 08:00 där utmärkelser delas ut i fyra olika kategorier.
I varje priskategori finns fyra nominerade personer eller företag som alla presenteras under november månad. En jury utser vinnarna i respektive kategori som koras live under den digitala Moragalan.
– Vi kan redan nu berätta att det inte bara kommer vara en digital tillställning. Förutsatt att pandemiläget tillåter kommer vi öppna upp för ett antal personer att medverka under galan på plats i studion.

Alla kan nominera

Nytt för i år är även att alla kan nominera inom alla fyra kategorierna; Årets Morahandlare, Årets Moraföretagare, Årets Moraupplevelse och Årets Eldsjäl.
Nominering med motivering sker på moragalan.se och fram till 31 oktober då juryarbetet tar vid.
– Det har nu varit en lång period som inneburit stora prövningar, utmaningar och osäkerhet för många. Men det har också varit en tid som skapat nya samarbeten, kreativitet, lösningar och kämparglöd. Vi ser fram emot att återigen hylla och prisa några av alla fantastiska personer och företagare som för Mora framåt. Klicka in på Moragalans hemsida och lämna dina nomineringar, uppmanar Viktoria.

Moragalan premierar

ÅRETS MORAHANDLARE

Ett handelsföretag i mora som utmärkt sig och bidragit positivt till Moras attraktiva handelsutbud.

Jury: Regionstad Mora

ÅRETS MORAFÖRETAGARE

Ett företag i Mora som genom nytänk, innovation, tillväxt eller internationella satsningar rönt framgång.

Jury: Företagarna i Mora

ÅRET MORAUPPLEVELSE

Ett evenemang, besöksmål eller näringsställe i Mora som bidragit till att öka besöken och stärka den positiva upplevelsen av Mora.

Jury: Visit Dalarna

ÅRETS ELDSJÄL I MORA

En person eller grupp som betyder mycket för Mora och som med sitt engagemang och sina gärningar gör skillnad.

Jury: Regionstad Mora

www.moragalan.se

Ett enklare sätt att sälja mer, få betalt och hålla koll på beställningarna, så beskriver företaget Kwikk sin nya
betaltjänst som lanseras senare i höst. Visionen är att hjälpa både små och stora företag att göra e-handeln enklare.

Idén till innovationen Kwikk fick grundartrion Joakim Andersson, Madelena Stunis och David Forsberg ur det faktum att många företag upplever det svårt – och kostsamt – att komma igång med e-handel.
– Att komma igång med e-handel kan vara väldigt kostsamt och det tar ofta lång tid att förstå hur tekniken fungerar, något som gör det svårt för mindre företag att börja sälja på nätet. Genom Kwikk har vi skapat ett snabbare sätt att sälja digitalt, på den hemsida man redan har, i sociala medier, via e-post eller SMS. Det är verkligen bara fantasin som sätter gränser, säger Madelena Stunis.

Gör digitaliseringen enkel

En stark drivkraft bakom innovationen har varit att inkludera alla företag, oavsett storlek.
– Sverige består av över en miljon små och medelstora företag där allt fler får stänga igen för att de slåss mot stora e-handelsjättar. Det känns inte hållbart och vi vill ha ett breddat näringsliv där alla får samma möjligheter. Därför har vi gjort det enklare för företag att digitalisera sig genom att skapa en lösning helt utan fasta kostnader. Med Kwikk kan vem som helst snabbt börja sälja på nätet, oavsett erfarenhet och resurser.
Företagen behöver inte ens ha en hemsida för att kunna sälja sina saker eller tjänster. Genom Kwikk går det nämligen att sälja saker direkt i sociala medier.
– Kwikk går att lägga in på hemsidan som företagen redan har, eller direkt på sociala medier som Facebook och Instagram. Det behöver inte heller vara butiker som säljer saker, utan även
restauranger, föreningar och industrier kan använda sig av tjänsten.

Lanseras stort i höst

Förutom betalningar och kvitton håller Kwikk koll på alla beställningar och skapar bokföringsunderlag.
– Vi får ofta reaktionen att ”oj, varför har ingen kommit på det här tidigare”.
Hittills har Kwikk testat sin tjänst på ett fåtal kunder under en pilotperiod. Senare i höst kommer den nya betaltjänsten att lanseras stort.
– Det känns jättekul att äntligen få lansera det här, vi vet att den här tjänsten kommer göra stor skillnad för många företagare.

Vill bli globala

Madelena Stunis, David Forsberg och Joakim Anderssons började arbeta med sin innovation 2018 och sedan dess har Kwikk uppmärksammats på flera sätt. Dagens Industri har skrivit om betaltjänsten och trion har vunnit Alfred Nobels innovationspris Skapa. Etablerade betaltjänsten Swish är teknisk partner och Kwikk är med i Dalarna
Science Parks Inkubatorprogram.
– De hjälper start-ups som de tror på och vi har fått jättemycket hjälp av dem.
Initialt är siktet inställt på Sverige men visionen är att nå ut även utanför landets gränser.
– Intentionen är att bygga ett globalt företag. Det finns lokala företag i hela världen som behöver den här tjänsten. Vi vill hjälpa andra företag att blomstra, oavsett storlek och var i världen de finns.

TEXT SOFIA JEMTHANS

Sedan 1 juli är Wibe åter svenskägt efter att Storskogen tog över det Morabaserade kabelstegsföretaget från
franska Schneider Electric. – Ambitionen framåt är att bli en ännu större spelare på den globala marknaden, säger Patrick Arcidiacono, vd.

Wibe, som grundades 1929, är ett av flera Moraföretag med en lång och gedigen historia. Företaget köptes 1997 av Lexel och två år senare köpte franska Schneiders Electric Wibe stegar. Efter 22 år i den franska koncernen är Wibe återigen svenskägda.
– För att göra en lång historia kort så har verksamheten i Mora gått bra, men kabelstegar är inte en del av Schneiders Electrics kärnverksamhet. Jag började för några år sedan att diskutera med Schneiders ledning om vi skulle kunna göra det på ett ännu bättre sätt och tog fram ett förslag, säger Patrick Arcidiacono, vd för Wibe Group.

Medarbetare från många olika länder

Han kom själv till Mora som fabrikschef 2013 och har arbetat inom den franska Schneider-koncernen i 32 år.
– Jag har haft många olika roller på Schneider 15 länder och arbetat mycket med utveckling.
Under de åtta år Patrick arbetat på Wibe i Mora har han satt ihop en stark ledningsgrupp med medarbetare från många olika länder.
– Det är en väldigt blandad ledningsgrupp med personer från Nederländerna, Indien och Brasilien, bland annat. Vi har noga studerat marknaden och är ett starkt team tillsammans. Jag tog förvisso initiativet till processen att separera Wibe från Schneider men det här är något vi jobbat fram tillsammans och jag visste att jag hade ledningsgruppens stöd.

Har varit en lång process

I slutet av november 2019 tog Schneider Electric beslutet att sälja kabelstegsverksamheten, som förutom Wibe i Mora även innefattar en fabrik i holländska Hoorn. I våras presenterades Storskogen, ett svenskt privatägt företag grundat 2012, som nya ägare. Storskogens affärsidé att förvärva och driva välskötta och lönsamma företag med ledande positioner på sina respektive marknader. Storskogen omsatta 8,9 miljarder kronor under 2020 och bestod vid förra årets slut av 58 affärs-enheter med cirka 3 500 anställda.
– Det har varit en lång process och vi har träffat både Storskogen och flera andra intressenter. Valet föll på Storskogen av flera anledningar, bland annat att de ser det här som en långtidsinvestering, att det är ett svenskt bolag och att vi har matchande företagspersonaliteter.

Positiva reaktioner

Den 1 juli gick övertagandet igenom och Wibe blev återigen svenskägt. Företaget heter nu Wibe Group.
– Wibe är ett fantastiskt fint bolag med en väldigt tydlig nisch. Bolaget har en stark marknadsposition med bra lönsamhet. Wibe har också kunnig personal och starkt ledarskap, säger Fredrik Bergegård, som är affärsområdeschef för industri på Storskogen.
Reaktionerna internt, så väl som från kunder och samarbetspartners, har varit positiva.
– Det är inte bara att separera ett bolag utan det är också viktigt att förklara visionen, varför vi valt att göra det. Jag är övertygad om att Wibe kommer att kunna utvecklas på ett ännu bättre sätt nu och att det här är bra för både företaget, de som arbetar här och våra kunder.

Vill växa globalt

Wibe Group omfattar idag fyra världs-ledande varumärken för kabelförläggning för kompletta och innovativa lösningar med kabelstegar, kabelrännor och trådstegar. Installationerna sträcker sig från kommersiella byggnader till de mest krävande installationer i extrema miljöer.
Patrick och ledningsgruppen har satt upp nya visioner och strategier för hur Wibe ytterligare kan positionera sig på den globala marknaden.
– Expansion är en del av den nya strategin och målet är att växa, både geografiskt och genom att välkomna
andra företag till Wibe Group. Ambitionen framåt är att bli en ännu större spelare på den globala marknaden.

Förzinkningen är en stor del av fabriken i Mora.

Lokal omtanke

Lokalt i Mora har Wibe ambitionen att bidra till samhället ännu mer.
– Det är viktigt att vara en hållbar och attraktiv arbetsplats så att medarbetarna trivs. Vi vill också bidra till samhället i övrigt och det kan vi göra genom sponsring, utbildning och att samverka med andra inom kommunen. Att stötta ungdomar och ge dem chanser känns särskilt viktigt, säger Patrick Arcidiacono.

TEXT SOFIA JEMTHANS

2-6 november är det Spöklovsdags på Tomteland. Under fem späckade spöklovsdagar på höstlovet väntar häftiga äventyr och upplevelser i magiska sagolandet Tomteland.

När höstmörkret sänker sig vaknar många mystiska varelser till liv uppe i Tomtelands urskogar. Bland Drakar, troll och häxor syns också gengångare, vampyrer och fladdermusbjörnar.
– Höstlovet börjar bli en riktigt stor säsong för oss och för varje år utökar vi antal öppetdagar, säger Tommy Collett ägare av Tomteland.

Nya figurer och nya äventyr

Tomtelandsparken har vuxit snabbt de senaste åren och gästerna blir allt fler i Moras kända sagoland.
– Under våra populära höstlovsdagar har vi ofta fler besökare än under sommarens högsäsongsdagar.
Men parken upplevs inte som trång eftersom det finns många nya sagomiljöer gästerna att besöka.
– Vi förändrar och förnyar ständigt våra upplevelser och sagofigurer inför varje säsong. Vår ambition är att det olika säsongerna ska ha olika upplevelser så det blir skojigt att besöka oss året om - sommar, vinter, höst och vår, säger Tommy.

Akrobatik och stagefighting

Spöklovet är ju Häxans stora högtid och som vanligt kommer också Häxans två kusiner på besök och hittar på spännande upptåg. I Förtrollade skogen och Drakland kommer Eldalven på besök. Med sin eldshow lyser han upp Drakland i höstmörkret, vilket kan behövas eftersom Alvens alla drakar ständigt hotas av otäcka drakjägare som smyger runt i Förtrollade skogen, avslöjar Tommy och fortsätter;
– Vi satsar allt mer på artister med mångfacetterade talanger som akrobatik, eldkonst och stagefighting, säger Tommy.

Höstmys i mörkret

Stämningen förhöjs med eldar och marschaller och flera nyheter presenteras runt om Sagolandet. I Skugglandet där grymvättarna flyger och Skuggvittran härjar har den nya Skugglandsbyn byggts ut med Lyktgubbens hus där den spöklike Lyktgubben går igen… Här i trakterna hittar man också den onda Vampyria och hennes unika Fladermusbjörn.

Shownummer med sång och dans

I Trollrike härjar Trollkungen Ogab och numera även den otäcka trolldrottningen Undah. Huldran, Sagofén, Alven, Busmössen och många av de andra sagofigurerna tävlar också i sagolandets stora Felodimestival där man som besökare är domare.
– Integrationen mellan barnen och våra sagofigurer är oerhört viktig säger Tommy och utlovar stora maffiga shownummer med dans och effekter samt ett maffigt Spöklovsdisco varje dag.

Utklädning

Allt fler kommer faktiskt utklädda till oss sommar som vinter. Men under höstlovet är det alltid fler som passar på att klä ut sig på Spöklovstemat avslutar Tommy.

Det är full snurr på bowlingbanorna i Moraparken och i föreningen BK Karma. Mora Bowling drivs nu av Karma Bowling & Event AB och är en mötesplats för både nöjesspelare och sportbowlare. Den drivande duon, Mikael och Lloui ser alla möjligheter att nå elitserien 2025.

Mikael Alfredsson brinner för bowling och att se människor utvecklas. Med en bakgrund som fotbollsdomare har han en lång erfarenhet inom idrott och föreningsliv.
– Bowling är en sport som passar alla, oavsett ålder eller fysisk förmåga. Man spelar på lika villkor, oavsett om det är en rolig aktivitet med familjen eller en tävling på elitnivå.
Mikael jobbar nu heltid med bowlingen på Moraparken, både ideellt och kommersiellt. När pandemin slog till och alla gäster försvann var bowlingträningen för klubben BK Karma hotad. Mikael såg då möjligheterna att driva bowlinghallen i klubbens regi och arbetet påbörjades för att ta över anläggningen. Sedan 1 juni i år drivs bowlinghallen av Karma Bowling & Event AB.
– Nu har vi möjlighet att träna hur mycket vi vill och styra när vi ska träna och tävla.
Förutom klubbens egna träningskvällar håller Rättviks bowlingklubb sin träning här.
– Det är extra kul nu att vi kan erbjuda träningsläger och arrangera tävlingar. Under våra träningar har vi alltid två banor lediga för allmänheten, betonar Mikael.

Klubb med både bredd och spets

I september startar tävlingssäsongen och klubben har haft bra förutsättningar. De har kunnat träna under hela pandemin och tillsammans med den nya spanska tränaren är de väl förberedda för en ny tävlingssäsong. Llouis Montford Rife är klubbens unika rektytering, en av Spaniens bästa bowlingspelare.
– Det är unikt att vi kan ha en anställd tränare 40 timmar i veckan och med Llouis kompetens och engagemang finns bara möjligheter. Han finns tillgänglig för spelare på alla nivåer, säger Mikael.
Llouis har spelat professionellt i många år och över hela världen. Han började redan som 2 åring och var som bäst vid 23. 20 år senare är han i Mora med uppdraget att få bow-lingspelare att utvecklas.
– Det bästa med sporten är att den
passar alla och att man kan spela bowling hela livet. Jag ser pensionärer med tävlingsinstinkt vilket lockar fram härlig energi, säger Lloius.
– Jag gillar att hjälpa andra att nå sina personliga mål. Just nu är det ett större nöje att lära ut än att spela själv, eftersom jag inte kan bli lika bra som jag en gång har varit.

Satsar mot elitserien 2025

Klubben arbetar aktivt mot det långsiktiga målet att nå elitserien 2025. Den drivande duon, Mikael och Lloui ser alla möjligheter för sportbowling i Mora.
– Vi vill jobba brett för att få in fler i sporten. Vi har i dag ett åldersspann
mellan 9-85 år. 45-50 av medlemmarna är aktuella för seriespel.
BK Karma har idag en laguppställning med tre 8-mannalag. Ett lag spelar i division 2 och två lag i division 3. Llouis är en del av elitseriesatsningen och planen är att han blir kvar i Mora.
– Vi har alla verktyg för att nå målet. Anläggningen, föreningen och engagemanget. Men det är spelarna som måste göra jobbet. Att nå den absoluta toppen i bowling kräver lika mycket träning som i alla andra idrotter. Det krävs 4-5 timmar om dagen 5 dagar i veckan, poängterar Lloui.

Framgångsrika spelare

Två av klubbens talanger är Lukas Andersson, 18 och Henrik Eriksson, 27. Lukas har spelat bowling i fyra år och är med i svenska juniorlandslaget. Han tränar idag 5 gånger i veckan och satsar fullt ut. Sedan Lloui kom till klubben har han utvecklats mycket i sitt spel.
Totalt har klubben 11 nyförvärv inför denna säsong, Henrik Eriksson är en av dem och kommer närmast från Rättviks bowlingklubb. Han har även spelat med Boden i elitserien. Att vara med i resan mot elitserien lockar Henrik och han berömmer klubben.
– Det är ett bra driv i föreningen med duktiga spelare och tränare med långsiktigt träningsupplägg.
Förutom gemenskapen är det blandningen av lagspel och individuell prestation som får Henrik att fortsätta att tävla.

Bowlinghallen öppen varje dag

Tack vare det nära samarbetet med Moraparken rullar verksamheten på bra och beläggningen är hög. Den moderna bowlinghallen är öppen sju dagar i veckan och här erbjuds interaktiv bowling, barnkalas, och bowlingskola för barn mellan 5-14 år.
– Bowlingskolan är både på tisdagar och torsdagar kl 17-18. Tack vare generösa samarbetspartners så kostar det bara 20kr/gång och är öppen för alla att prova på. Förhoppningsvis kan vi fånga upp nya sportbowlare.
Nyheter för hösten är att både biljardbord och shuffleboard blir ett komplement till mötesplatsen.
– Att Llouis är erfaren DJ från natt-klubbar i Barcelona gör att vi kan krydda ett event, tipsar Mikael.

Europatävling i december

I somras arrangerade klubben Sommarslaget i Mora, vilket var Sveriges största bowlingtävling. 11-19 december kommer klubben att arrangera en deltävling i Europatouren, med ca 600 starter.
– 200-250 utländska gäster väntas komma till Mora.
Moraparken med restaurang, konferens, hotell, stugby samt camping gör att vi kan skädddarsy en upplevelse. Vi samarbetar även med andra hotell, för att ge våra gäster en variation. Moras breda utbud med närhet till allt blir en fin upplevelse får våra besökare.
– Vi har blivit en del av Moras starka föreningsliv som arrangerar träningsläger och tävlingar, vilket gynnar hela bygden. Det är något vi är mycket stolta över, avslutar Mikael.

TEXT SARA AXELSSON

Mora Bowling har öppet varje dag och är en mötesplats för alla

Efter att ha varit verksamma i 130 år är Morakniv idag världens främsta knivtillverkare. Jubilaren har just nu en kraftig tillväxt, inte minst internationellt, och hittills i år har man ökat försäljningen med närmare 80 procent
jämfört med föregående år.

Knivtillverkningen i Mora har en lång och gedigen historia. Sedan 400 år tillbaka har man tillverkat knivar till resten av världen. Moraknivs historia tar sin början 1891, för 130 år sedan, när Frost-Erik Erson återvände hem till byn Östnor, efter fyra års arbete som skogshuggare i USA. Frost grundade då en åkdonsfabrik som också tillverkade knivar för verkstadens interna bruk. Efter en tid blev knivarna från åkdonsfabriken en eftertraktad bytesvara hos kringresande gårdfarihandlare. Genom sina resor i Sverige spred de knivarna från Mora vidare och vid sekelskiftet hade Morakniv hunnit bli ett väletablerat begrepp bland hantverkare och slöjdare. Inom några år etablerades exporten och köparna utgjordes främst av grossister, krut- och järnhandlare i Europa.

Kunskap nedärvd från generationer

År 1912 grundade Krång-Johan Eriksson, som tidigare arbetat hos Frosts, sin egen knivtillverkning i Östnor under namnet KJ Erikssons Knivfabrik. Under perioden 1988-2005 förvärvar KJ Erikssons Knivfabrik Frosts Knivfabrik i tre etapper. Sedan 2005 är Frosts Knivfabrik ett helägt dotterbolag till KJ Eriksson Knivfabrik och man antog först det gemensamma företagsnamnet Mora of Sweden. Det slutgiltiga steget i sammanslagningen togs när all produktion samlades i samma lokaler, där KJ Eriksson tidigare huserat. Det är samma plats där fabriken och all tillverkning finns idag. Sedan 2016 heter företaget Morakniv AB.
– Det finns så otroligt mycket kunskap i företaget, nedärvd från generationer och det ska vi vara stolta över och värna om. Det finns många som kan göra knivar världen över, men tittar man på kvaliteten och produktgarantin som vi erbjuder, så vill jag påstå att vi är ganska unika. Dessutom har vi ett brett sortiment som är anpassat efter vad våra kunder efterfrågar, säger Johan Burtus som tillträdde som VD i februari.

Ökar med 80 procent

Morakniv har under sina 130 år positionerat sig som en av världens ledande knivtillverkare inom flera segment.
– Tittar man på den förändringsresa som vi gjort så har vi blivit en väldigt internationell aktör. 70 procent av våra produkter går på export och det är också den del som ökar snabbast i vårt ekosystem.
Det senaste året har Morakniv haft en kraftig tillväxt.
– Jag har inte tillgång till all historisk säljdata, men sannolikt saknar det senaste årets kraftiga ökning i efterfrågan motstycke i historien. Tillväxten i orderingång har ökat med närmare 80 procent jämfört med föregående år.
– Vi ökar inom alla segment men våra outdoor-knivar står för den största ökningen, där efterfrågan mer än fördubblats på bara ett år. Det är en tydlig trend under pandemin, att man vill vara ute i naturen samtidigt som en längre tids varumärkeskommunikation troligen bär frukt.

Tillverkar knivar dygnet runt

Den stora efterfrågan har gjort att man ökat produktionen i Mora.
– Det är angenäma utmaningar vi har, hur vi ökar produktionstakten. Vi ser över maskininvesteringar och optimerar produktionsflöden. Vi bemannar också upp med mer personal, ändrar i våra skift och jobbar i princip dygnet runt för att producera de knivar som världen vill ha.
– Vi har frågat våra kunder var vi är om fem år och alla marknader är samstämmiga gällande att vi kommer att ha en kraftig tillväxt även framåt. Det känns så klart fantastiskt kul.
– Nu är det viktigt att bygga upp en trygg strategi och i sommar kommer vi att lägga en femårsplan på bordet där vi sätter färdriktningen.

Firar på olika sätt

Moraknivs 130-årsjubileum firas på olika sätt under året.
– Vi har dels tagit fram en jubileumskniv, en variant på kniven Mora 2000 som kom 1991 och som alltså fyller 30 år i år. Den här kniven har sålt bra under lång tid och under vårt jubileumsår har vi lanserat en speciell Anniversary Edition.
– Vi har också släppt jubileumshemsida, 130.morakniv.se, där man kan ta del av vår historia. På Youtube har vi också filmer med olika teman.
Rådande pandemi sätter för närvarande stopp för festligheter men Johan Burtus hoppas att få fira 130-årsjubileumet med resten av personalen.
På gågatan i Mora ligger Morakniv Concept Store där besökarna både kan ta del av företagets sortiment och hantverkskunnighet. I sommar femårsjubilerar butiken.

TEXT SOFIA JEMTHANS / BILDER MORAKNIV

Dalahästen, den urstarka symbolen från Mora står stadigt som ett av Sveriges starkaste varumärken. I Mora tillverkas hästarna för hand med en yrkesskicklighet som ärvts genom generationer. Lelles Dalahästar är Moras tredje dalahästfabrik med tillverkning och butik, beläget mellan Noret och Mora.

För Lennart Ihrén är dalahästtillverkning ett kulturarv att stolt föra vidare. Hela sitt yrkesverksamma liv har han arbetat med dalahästar i Nusnäs. 2019 kom beslutet att starta en egen verksamhet och tillsammans med några tidigare kollegor driver han nu Lelles Dalahästar med tillverkning och butik på Sanda, mellan Mora centrum och Noret.
– Jag känner att det här är mitt kall och jag brinner för att föra traditionen vidare. Intresset för dalahästar är fortsatt stort, säger Lennart som varit i branschen i 40 år.
Det har nu gått ett år sedan dalahästtillverkningen invigdes på Sanda i Mora Noret.
Fyra personer jobbar i företaget och 15 personer jobbar externt med att tälja och måla hästarna. Varje dalahäst är unik då allt görs för hand.
– Vi är stolta att ha så många skickliga hantverkare knutna till oss, säger Lennart.

Tillverkning och butik

Lokalen är ett gammalt möbelsnickeri på Sanda i Mora Noret och yrkesstoltheten sitter i väggarna. Dalahästtillverkning är en process i flera steg där varje moment kräver noggrannhet. Tillverkningen börjar med ämnen av fura eller al från det lokala trävaruföretaget Siljan Bergkvist.
– Vi torkar och sågar råvaran på plats här, säger Lennart.
I verkstaden på Sanda sågas grundformen fram innan de skickas vidare till täljarna.
– Våra täljare har alla gedigen erfarenhet och personligt engagemang.
När hästarna kommer tillbaka bearbetas de för att förberedas inför krusmålningen. De doppas i grundfärg, slipas, spacklas och doppas igen.
– När de har gått igenom den sista kvalitetskontrollen, lämnas de ut till våra skickliga målare.
När dalahästarna är klara får de antingen gå på export, skickas till återförsäljare eller ta plats i butiken.

Dalahästen genom livet

I den välfyllda butiken finns dalahästar i alla möjliga färger och storlekar. Allt från omålade och enfärgade till traditionellt eller modernt målade. Dalahästen är populär både som inredningsdetalj och som gåva.
– En dalahäst är en perfekt gåva till allt som ska firas i livet som dop, födelsedagar, konfirmation, examen och bröllop. Varje häst är unik liksom varje människa är unik.
Hästen har många symboliska betydelser genom historien, bla styrka, makt och frihet.
– Människan har i alla tider avbildat hästen och den äldsta dalahästen är daterad år 1550.
Just historien om dalahästen har Lennart berättat många gånger och han tar den gärna om igen. Har man tur finns han på plats och täljer på plats i butiken, där härlig spåndoft höjer upplevelsen av äkta hantverk.


TEXT & FOTO / SARA AXELSSON


Med skaparlust, passion och stolthet gav Britt-Marie Nilsson kurbitskonsten nytt liv för femton år sedan. Genom sitt
varumärke Britta i Dalarna bidrar hon till att hålla Dalarnas kulturarv levande, inte minst genom att vara en inspiratör för andra formgivare samt att hon använder penselhantverket i många nya sammanhang.

För Britt-Marie Nilsson har hantverks-traditioner alltid legat henne nära.
Uppvuxen i Nusnäs började hon som 12- åring att måla dalahästar vid dalahästtillverkningen i byn. Kurbitsmåleriet lärde hon sig av Klas Hanspers i Nusnäs.
– Genom att måla på fri hand utifrån bestämda regler, lärde jag mig hantverkets grunder ordentligt.
Alla timmar med pensel och färg gav henne hantverksskicklighet men hennes kreativitet ville mer. Lusten att skapa egna mönster och tanken att utveckla kurbitskonsten bubblade inom henne. Hos bokstavskonstnären Lars Laurentii i Stockholm fick hon grunden till sin kalligrafi.
– Jag ville höja statusen på Dalarnas fina penselhantverk och få nästa generation att inse vårt unika hantverksarv. Att använda historien för att skapa nutidskonst är min styrka.

Eget uttryck med stilrena former

2006 hade hon arbetat fram ett eget uttryck där kalligrafi och kärleken till folkmusik flätades ihop med kurbits i stilrena former.
Efter en utbildning i kreativt entreprenörs-skap startade hon företaget Britta i Dalarna 2008, med visionen att utveckla och lyfta Dalarnas kurbitsmåleri.
– Tanken har alltid varit att vår fina folkkonst ska överleva och för mig var det rätt tid att våga att satsa.
Det första uppdraget var att formge ett modernt kurbitsbroderi för Mora Hemslöjd och sedan började uppdragen trilla in.
Sedan dess har det varit ett konstant skapande med penseln i handeln.

Kollektioner med kurbitskonst

I ateljén hemma på gården i Noret pågår det alltid flera uppdrag samtidigt. Många idéer, skisser och externa uppdrag slåss om Britta kreativa tankar.
– Jag har alltid någon ny produktidé på gång. Passar mönstret på en kudde, en väska eller både och, funderar hon högt.
I de egna kollektionerna finns hennes kurbitskonst på tavlor och inrednings-produkter för hem och trädgård. Här finns även Brittas egna tolkning av Dalahästen i grafiskt svart och vitt med silverkurbits.
Under somrarna brukar hon ha sommar-öppet i Kurbitsladan i Fu, en upplevelsebutik fylld av konst- och inredningsprodukter med signum Britta i Dalarna.
I sommar skulle hon fira Kurbitsladans tionde år i det gamla kvarnstallet, men
pandemin stoppade planerna även i år.
– Det känns tråkigt såklart, men jag får glädja mig åt att mina kurbitsprodukter finns på Nationalmuseum i samband med utställningen av Anders Zorn.
På Zornmuseet i Mora finns hennes produkter året runt och i sommar kommer hennes produkter även att finnas hos Anna & Anders Design, där butik, galleri och turistinformation samlas under ett tak. I webhopen brittaidalarna.se finns alla hennes produkter samlade.

Utsmyckning i storformat

Varumärket Britta i Dalarna har vuxit med uppdragen, liksom storleken på uppragen har vuxit i format. Till de senaste projekten räknas utsmyckning av Länsförsäkringars kontorslokaler i Mora med en kurbitsmålning på duk i 2,1 x 2,1 meter.
– Det är en rejäl utmaning att måla på fri hand i format av denna storlek.
En annan utmyckning är gång- och cykeltunnlarna till genomfarten i Mora som byggs just nu. Kurbitsmotivet har hon målat i skala 1:4 och är klar för att tryckas på emalj.
– Det är ett ärofyllt uppdrag och vi väntar med spänning att få se resultatet.
Dessutom är en offert är inlämnad till ett multinationellt företag och hon väntar med spänning på besked. Uppdraget är att ”branda” Sverige på företaget huvudkontor i Stockholm.
– Lyckas jag att få uppdraget blir en väggmålning med Dalarnas kulturarv på mitt sätt. Det hade varit oerhört stort.

Kurser i kurbitsmåleri

Vid några tillfällen per år håller Britta kurser i kurbitsmåleri. Man får lära sig grunderna i traditionellt kurbitsmåleri, bland annat penselteknik och att blanda färg. Stegvis går hon igenom hur man bygger en kurbits, men även här låter hon friheten ta plats.
– För mig är det viktigt att väcka intresset och att sprida min kunskap.
Deltagarna är i alla åldrar och det är ett stort intresse bland ungdomar. Många vill skapa med händerna och lära sig något nytt. Årets kurser har varit inställda, men i höst väntar nya datum.
– Jag är stolt att vara en inspiratör för att hålla kulturarvet levande.


TEXT & FOTO / SARA AXELSSON

Med nybyggda sagomiljöer, fler scener, utökat program och den största samlingen sagofigurer någonsin, står Tomteland väl rustad för ännu en sommar. Den 18 hektar stora parken är perfekt i dessa tider där efterfrågan på upplevelser utomhus är extra stor.

Mitt i norra dalarnas vildmark ligger sagolandet Tomteland, ett av Dalarnas största besöksmål. Strax utanför Mora lurar livs levande drakar och troll bland bergen och busiga grymvättar flyger runt bland träden i urskogarna.
– Vi strävar efter att skapa unika
upplevelser för våra besökare med magiska miljöer, sagofigurer och fantastiska upp-trädanden med sång och musik. Här ska man verkligen dras in i en sagovärld på riktigt. För barnen är det speciellt att träffa en livs levande sagofigur, så våra möten med besökarna mellan äventyren är väldigt viktiga, säger Camilla Collett, ägare och VD för Tomteland.
Återigen byggs sagolandet ut till sommaren. I Skugglandet där grymvättarna och den elaka Vittran härjar, växer den nya Skugg-landsbyn fram. Skugglandsbyn är inte bara hemvist för Skugglandets invånare.
– Här kommer också våra gäster kunna leka och klättra och undersöka de skojiga hus och kojor som finns i byn, en del högt uppe bland träden, avslöjar Camilla.
Draklandet har också byggts ut till sommaren och rymmer förutom Tomtelands alla drakar en stor ny scen och spännande sagofigurer. Naturias trädgård är en ny stor scenplats där en föreställning med stagefighting kommer gå av stapeln varje dag. Drakjägaren har återvänt och i Trollrike får Trollkungen konkurrens av Undah - världens mäktigaste troll.

Sagolandets olika världar

Att bygga ut de olika världarna i sagolandet har varit familjen Colletts målsättning från början. Successivt varje år byggs de olika världarna ut.
– Vi har kommit en bra bit på väg, berättar Tommy Collett, ansvarig för parkens alla anläggningar och fastigheter. Nu finns Skogstomtebyn, Älvariket, Sagotorget med sagoslottet, Tomtens by, Drakland,
Skugglandet, Förtrollade skogen med
Huldrans glänta och Naturias trädgård samt Trollrike att besöka.

Mer att se och göra

Genom utbyggnaden av de olika sagolika miljöerna och utökningen av sagofigurer och föreställningar är det mycket mer att se och göra i parken i år.
– Detta är också en viktig del i vår Corona-strategi att våra besökare har möjlighet att sprida ut sig på ännu fler platser än förra sommaren, säger Camilla.
I och med nya scenplatser och fler sagofigurer är också upplevelserna runt om i parken långt fler än tidigare. Dagsprogrammet är ordentligt utbyggt och det finns fler aktiviteter att göra på egen hand.
– Sammantaget blir detta den största satsningen någonsin i Tomtelands historia, sammanfattar Tommy.

Lekfull pedagogik

Genom all underhållning i parken löper Tomtelands budskap som en röd tråd.
– På ett pedagogiskt och lekfullt sätt kan vi belysa viktiga frågor som att ta hand om naturen, djuren och varandra. Dessutom pratar vi om hur viktigt det är att tro på sig själv och att man är bra exakt på pricken som den man är, understryker Camilla.
Som i alla sagovärldar pågår även i Tomteland den ständiga kampen mellan ont och gott ofta med likheter till vår vanliga värld. I Drakland är den onde Drakjägaren ute på tjuvjakt för att komma åt Draktroféer.
– Drakar är som alla vet en rödlistad art,
säger Camilla. I Trollrike sker i år kampen mellan två mäktiga ledare Trollkungen och den nya skräckinjagande Undah, trollens drottning. I Skugglandet pågår kampen mot Vittrans och grymvättarnas miljöförstöring och här får barnen hjälpa Huldran att lära grymvättarna att göra rätt och få dem att välja bort sin farliga ledare, Skuggvittran.

Ansvar för miljön

Att ta hand om moder jord är grunden i all kommunikation med publiken.
– Det roliga är att den unga generationen är jätteduktig på miljö- och hållbarhetstänk, säger Tommy.
Som ett led i företagets miljöarbete driver Tomteland ett stort projekt i sommar i samarbete med FM Mattsson group.
– Runt om i parken kommer vi sätta upp magiska vattenkranar, specialgjorda för Tomteland så att våra besökare slipper köpa vatten i flaskor.
På Tomteland skapas magi på flera plan och helt säkert kommer det att bli en sagolik sommar, hälsar Camilla.


FOTON LARS BERGLUND OCH PIA JUHLIN

Evighetsmaskin och legendar

Vilja, målinriktning och jävlar anamma. Det är några av de ord som bäst beskriver Bjarne Andersson. Hans meritlista som skidåkare, löpare och ledare skulle kunna fylla hela den här tidningen. Ändå är det framför allt personen Bjarne som vi minns bäst – han var frispråkig, engagerande och drog alltid till sig folk.

Bjarne Andersson är en av IFK Moras färgstarkaste profiler genom tiderna, både som idrottare och ledare. Men karriären började faktiskt på rimfrosten hemma i Ödeshög. Det var där han utvecklade sin speciella stil där han sprang fram på skidorna.

– Jag hade inte styrkan och tekniken som andra skidåkare men jag hade bra syreupptagningsförmåga. Jag tappade tid där det var lättåkt men tog igen det i de branta uppförsbackarna, berättar han i IFK Moras 100-årsbok.

Hit kom han 1961 och blev snabbt känd som en av Sveriges hårdast tränade idrottsmän. Flera gånger i veckan sprang han sin egen uppmärkta Bjarnerunda på 31 700 meter och lagkamraterna fick hänga på så gott de kunde. Han var även en av de första skidåkarna som tränade på höjd – något som är vardagsmat idag.

Den hårda träningen gav också resultat. 1966 vann Bjarne tremilen på Svenska Skidspelen och han kom fyra i VM på samma sträcka. Två år senare var han med i Sveriges silverlag på stafetten i OS i Grenoble, där han även blev sexa på 15 kilometer.

Därtill blev det många SM-tecken – framför allt i stafett, där han tog hela sju SM-guld för IFK Mora. Men Bjarne Andersson var också en av de där unika idrottsmännen som tillhörde Sverigeeliten i flera sporter. Han tog tre SM-guld i terränglöpning och gjorde två landskamper, mot Kanada och Finland.

När elitkarriären var över blev Bjarne Andersson framgångsrik förbundskapten för skidlandslaget. Höjdpunkten var VM i Lahtis 1978 – först med stafettguldet där Thomas Magnusson avgjorde på slutsträckan, sedan med Sven-Åke Lundbäcks guld på femmilen.

Som tränare ställde han lika hårda krav på skidåkarna som han gjorde på sig själv som aktiv. När elitåkaren Rolf Hammar inte orkade med ett tufft träningspass sade Bjarne: ”Lägg dig i diket och vila så kommer vi och hämtar dig med bil”. Och när han var träningsrådgivare till IFK Moras Staffan Larsson, som vann Vasaloppet 1999, lade han upp ett program med 80 timmar ren konditionsträning i månaden.

Staffan frågade om han inte borde träna styrka och spänst också, och fick svaret: ”Ja du, Staffan. Vad du gör på din fritid lägger jag mig inte i”.

Källor: IFK Moras 100-årsbok av Stellan Kvärre, ”Längdskidåkning” av Mattias Svahn och Heidi Wold samt historier sammanställda av Rolf Hammar.

Bjarne Andersson

Med bakgrund inom DJ och dansbandsmusik till prisbelönta teknikföretagare. För bröderna Örjan och Mikael Eriksson på Amtech har intresset för teknik alltid varit drivkraften för deras verksamhet. Från produktion av utrustning för musikscenen till dagens moderna teknikföretag med allt inom ljud, ljus, bild, data och nätverk.

Amtech är idag en av mellansveriges största företag inom sitt segment med kunder över hela landet. Det började i Älvdalen på 80-talet då Per-Åke Olsson tillsammans med Örjan och Mikaels pappa, Bengt Eriksson, först startade Amtech.
– Pappa hade en historia inom Hagström och de fokuserade på bland annat högtalare och mixerbord för musikindustrin och då framförallt dansband. De flesta dansband under 80- och början av 90-talet använde Amtech musikanläggningar, berättar Örjan.
Dansbandseran dalade och 1993 startade Örjan och hans pappa om och utökade med bland annat försäljning av datorer till företag och kommunen. 1997 anslöt även brodern Mikael till företaget.
– Örjan och jag kompletterar varandra i våra kompetenser vilket skapade en bra grund för Amtech att utvecklas vidare, säger Mikael.

Flytt till Mora

Att utöka verksamheten till Mora blev nästa steg i utvecklingen och samtidigt breddades utbudet och tjänsterna. Idag är Amtech ett komplett teknikföretag med utrustning och kompetens för allt inom ljud, ljus, bild, data och nätverk. Förutom Örjan och Mikael arbetar ytterligare fem personer i bolaget idag.
– Vår strategi har hela tiden varit att återinvestera i företaget och växa sakta vilket varit en framgångsrik väg för oss, säger Mikael.
I november förra året flyttade man verksamheten igen, denna gång till stora lokaler på Tuvan.
– Vi har varit trångbodda ett tag och haft vårt lager på ett annat ställe i Mora. Med flytten har vi nu hela vår verksamhet samlad vilket effektiviserar arbetet. Dessutom äger vi idag lokalerna vilket skapar fler utvecklingsmöjligheter, berättar Örjan.

Amtech Studios

En idé som kunde förverkligas tack vare de nya lokalerna är "Amtech Studios". En komplett studio med ljud, ljus, bildskärmar, kameror och övrig teknik har byggts upp med möjlighet att enkelt kunna livestreama exempelvis konsert, bolagstämma, möten och dylikt i större eller mindre skala.
– Efterfrågan har funnits redan tidigare på denna typ av lösning och med den pandemi vi befunnit oss i det senaste året har behovet växt ytterligare, berättar Örjan.
– Studion fungerar också som ett showroom för många av våra tekniska produkter. Fler företag vill idag ha riktigt bra tekniska och digitala lösningar och vi har nu möjlighet att visa upp utbudet på ett annat sätt, säger Mikael.

Göteborgsoperan, brandstation och Vasaloppet

Amtech har ett brett spektrum av kunder och jobbar både med tillfälliga evenemang och fast installerade tekniska lösningar. Man har levererat teknik till bland annat Göteborgsoperan, Malmö Arena och Globen. Företaget samarbetar med Vasaloppet sen många år gällande ljud, ljus och bild under arrangemangen. Till Moras nya brandstation skapade Amtech de tekniska lösningarna för nätverk och konferensrum, ett arbete man fick pris för.
– Vi tilldelades Novumpriset för Årets projekt 2020 för vår insats på Mora Brandstation vilket naturligtvis var otroligt roligt och inspirerande, berättar Mikael.
Utvecklingen inom teknik går fort och Amtech utbildar sig kontinuerligt för att vara uppdaterade. Man har också certifierade tekniker inom många områden.
– I vår bransch måste man vara lite av en problemlösare och hela tiden vilja lära sig, säger Mikael.
– Vår styrka är vår bredd, och att viälskar teknik! Vi har stor kompetens inom hela teknikområdet och utrustning för de flesta behoven. Att kunna erbjuda företag och privatpersoner, allt inom teknikområdet ”under ett tak” är en målsättning för oss, avslutar Örjan.


TEXT: LINN LÖFMAN / FOTO: SARA AXELSSON

Öl och must hör påskbordet till och i Mora har vi möjlighet att välja närproducerat. Familjebryggeriet Mora Bryggeri är i ständig utveckling och nyligen utökades det stora sortimentet med två nya öldrycker - en Zorn-öl och en Dala-IPL.

Mora Bryggeri har haft bråda dagar i bryggeriet. Den befarande Corona-krisen vände till något positivt och i början 2021 lanserades två nya produkter från det lokala familjebryggeriet.

En Zorn-öl har länge funnits som en idé hos bryggarparet Eva och Jörgen Andersson. Men det var när Zornmuseet kom med förfrågan om en jubileumsöl inför minnesåret 2020, 100 år efter Zorns död, som planerna tog fart. Dock blev projektet framskjutet i ett år, men i början på 2021 kunde Zorn-ölen äntligen lanseras – en tyskinspirerad ale.
– Anders Zorn var ju son till en tysk bryggmästare så kopplingen mellan Zorn och öl är självklar, säger Ellinor Andersson Stridh på Mora Bryggeri.
Anders Zorn båda föräldrar jobbade på bryggeriet von Düben & Co
i Uppsala när de träffades. Pappan Leonard Zorn var från Tyskland och jobbade som bryggmästare och mamman Grudd Anna Andersdotter
jobbade som buteljsköljerska på bryggeriet.

Zorn och Mora Bryggeri

Det finns även en koppling mellan Zorn och Mora Bryggeri som har funnits i över 100 år. I början på 1900-talet framställde bryggeriet en pilsner där
etiketten är en bild på Gustav Vasa-statyn som Anders har skapat. Med tillåtelse av Anders Zorn använder Mora Bryggeri samma bild än idag.
– Nu pryder självaste Anders etiketten på vår nya öl. Vi är glada att knyta an till Zorn och mycket stolta över samarbetet med Zornmuseet.

Dala-IPL en stor nyhet

Parallellt med Zorn-ölen har bryggeriet jobbat intensivt med ytterligare en nyhet, Dala-IPL som sedan 1 mars finns på Systembolaget runt om i Sverige. Lanseringen är en viktig milstolpe för familjebryggeriet.
– När Systembolaget gick ut med en offertförfrågan på en svensk India Pale Lager kände jag direkt att det var något för oss. Vi är duktiga på lager, det är en öl-stil som passar oss.
Vid förfrågan sätter Systembolaget förutsättningarna och bryggerierna skickar in prover för bedömning. Av 45 provade India Pale Lager fick Moras Dala IPL högsta provpoäng och blev utvald att säljas på 224 systembolag över hela landet.
– Jag minns när vi fick beskedet att vi tagit hem ordern. Jag var nyss hemkommen från BB med vår son och det var min födelsedag. Vi hade verkligen anledning att fira.
Mora Bryggeri har vunnit många utmärkelser genom åren, men detta är extra stort när de nu når en bred kundkrets.
– Vår Dala-IPL stärker inte bara oss som varumärke utan hela Dalarnas. Vem vill inte dricka en god öl ur en vacker flaska med kurbits på?

Text: Sara Axelsson

Med passion för dans och möten med människor startade Magnus & Maria M&M Dansskola. Tillsammans med dans-eleverna har de utvecklat verksamheten till en mötesplats där dansglädjen står i centrum. I år fyller deras livsverk 15 år.

Maria Boström-Fors kommer från Mora och började dansa jazzdans i en gympasal som 12-åring. Det var startskottet för ett intresse som också skulle bli en framtida karriär. Men först var det frisöryrket och jobb i Stockholm på Björn Axen som lockade. Dansen fanns kvar som fritidsintresse och Maria började bland annat tävlingsdansa i latin. Magnus Persson, som dansat redan från 5 års ålder, fortsatte utveckla sitt dansande och jobbade professionellt med dansen som tränare och ägare av en dansskola hemma i Gävle.
– Min danspartner i tävlingsdansen var elev till Magnus och det var så vi träffades, berättar Maria.
Maria började hjälpa till på Magnus dansskola i Gävle och dansen växte mer och mer in i deras liv.
– Vi kompletterade varandra väldig bra och hade kompetens inom olika dansstilar, säger Magnus.

Gemensam passion för hiphop

Maria och Magnus behärskade många olika stilar och danser men hiphop var ett relativt outforskat område som blev ett gemensamt stort intresse.
– Vi reste över till USA flertalet gånger för att gå på dansklasser och ta lektioner för riktigt bra hiphoplärare. Att möta hip-hopen där det startade, lära sig mer om historien och uppleva kulturen på plats var otroligt häftigt, säger Maria.
– Vår passion för hiphop finns kvar och har en tydlig plats på dansskolan i idag, berättar Magnus. Hiphop och liknande streetstilar, som house och ragga, är populära bland våra elever.

M&M Dansskola växer fram

2004 gick flyttlasset till Mora och ganska snart började Maria köra dansgrupper någon kväll i veckan i dåvarande Strandens skolas gympasal. Det blev populärt och redan efter en termin flyttades verksamheten till Öna bygdegård och utökades med fler kvällar. Intresset fortsatte att växa och 2006 bestämde de sig för att satsa ordentligt. Det fortsatte gå bra och dansskolan växte. 2016 fick man möjligheten att flytta verksamheten till Östnors Företagspark i den gamla knivfabriken.
– Vi gjorde ett modigt val då, säger Magnus. Det var ett jätteprojekt att ställa iordning den gamla lokalen, som behövde renoveras från grunden. Men vi såg potentialen och hade otroligt fin hjälp av vänner och dans-föräldrar.
Dansskolan har utvecklats och växt i takt med att efterfrågan ökat. Idag har man ca 45 olika grupper varje vecka och deltagarna är från 2 år till strax över 70 år. Nybörjare såväl som rutinerade dansare och tävlingsaktiva tränar på skolan. M&M Danceteam är dansskolans ideella förening med ca 40 tävlingsdansare. Det finns elever som reser långväga, från Sälen och Falun till exempel, för att träna hos Magnus och Maria.
– Det har varit en framgångsfaktor att vi har skapat utifrån efterfrågan och kvalitet har alltid varit det viktigaste. Vi brukar säga att ”eleverna har byggt dansskolan” och det är en styrka. Det är inte bara jag och Magnus som är engagerade och brinner för skolan, säger Maria.

Topp och bredd

M&M Dansskola är framgångsrika både nationellt och internationellt. 2020 har tävlingar av naturliga skäl varit i stort sett vilande men 2019 bärgades bland annat EM-guld i hiphop och de blev bästa hiphop-skola i Sverige. Maria och Magnus är båda utbildade domare, utbildningsansvariga för hiphop och gästundervisar på andra dansskolor runt om i landet.
– Det är såklart väldigt roligt att se våra dansare nå framgångar. Att vi har skapat något som kan mäta sig med de största nationerna i Europa, här i lilla Mora, är vi stolta över, säger Magnus.
– Samtidigt är det lika inspirerande att se utvecklingen hos nybörjare och de mindre barnen. Dans- och rörelseglädjen ger massor av energi och glädje tillbaka, berättar Maria.
M&M Dansskola arrangerar också stora tävlingar för eliten i Sverige, nästa tillfälle blir i juni i år.
– Att fortsätta utvecklas själva är viktigt för att behålla glöden. Att anordna tävlingar, läger och liknande är en del i det. Vi är även delaktiga i många kulturella produktioner i bygden. Bland annat har vi koreograferat Midvinterblot på Tomteland och haft medverkan på Vasaloppets invigning och föreställningar på Operan i Vattnäs, berättar Maria.

Dansar vidare

Planerna för framtiden är att fortsätta utveckla dansskolan på samma sätt som nu, att långsamt växa och låta elevernas behov stå i centrum.
– Vi jobbar mycket med våra yngre lärare som med tiden kommer kunna ta mer av den löpande verksamheten. Maria och jag kan då fungera som mentorer och fokusera på utveckling, event och liknande, säger Magnus.
– En dröm vore att vara en del i en kultur- och dans-
satsning inom skolan på gymnasie- eller högstadie-nivå. Att skapa möjligheter för fler unga att uppleva dansen och den plattform in i livet som den kan vara. Vi har byggt en mötesplats på M&M Dansskola och den ska vi vårda och utveckla, avslutar Maria.

TEXT LINN LÖFMAN / FOTON: INGELA PERSSON

IFK Mora Orienteringsklubb är både en stor och framgångsrik klubb med 470 medlemmar. En gedigen barn- och ungdomsverksamhet ger en stor bredd, och toppen med de elitsatsande konkurrerar i världstoppen. Att utmana både kroppen och hjärnan samtidigt som man får uppleva naturen är delar som lockar många till orienteringens värld.

Intresset för att ge sig ut i skogen med en karta och leta kontroller har stadigt ökat de senaste årtiondena och föreningen har idag 470 medlemmar i alla åldrar, en stor klubb för att vara inom orientering i Sverige. Förutom den vanligaste formen av orientering, med löparskor på fötterna, har klubben verksamhet inom skidorientering och mountainbike-orientering. Dessutom är man en del i det Sverigeövergripande friskvårdsprojektet Hittaut.
– Mountainbikeorienteringen (MTB-O) är den nyaste disciplinen som bara
funnits ett 10-tal år. Moras terräng är perfekt för denna variant och vi har också nått stora framgångar både nationellt och internationellt på MTB-O, berättar Lars Ambrosiusson, ordförande i föreningen.

Alla kan orientera

Orienteringens olika grenar, tävlingsformer och nivåer gör att nästan alla kan hitta något som passar just dem. Det gör också att orientering lämpar sig bra att göra tillsammans i familjen eller med vänner och en klubb fyller ofta en viktig social funktion.
– Många vill naturligtvis tävla men orientering som motionsform är det vi ser växer mest. Nybörjargrupper för vuxna och grupper med barn och vuxna tillsammans är exempel på utveckling på motionssidan, säger Lars Ambrosiusson.
Föreningen har en stor barn- och ungdomsverksamhet med allt från nybörjare till högre nivåer av svårighet.
– Vi jobbar mycket på individnivå i våra grupper, alla ska känna sig sedda och det ska vara roligt och utvecklande oavsett vilken nivå man är på, berättar ungdomsansvarig Elisabeth Åkerbjär. Elisabeth fortsätter:
– Inom orienteringen kan alla prestera utan att man behöver tävla och jämföra sig med varandra och det lägger vi mycket fokus på för barn- och ungdomsgrupperna. Man kan alltid hitta små saker att vara nöjd med och delar att utveckla. Vill man tävla så finns de möjligheterna, men vi försöker avdramatisera tävlandet och fokusera på att ha roligt tillsammans.

Bredd och topp

Klubben har stor bredd men också en topp med ett 40-tal elitaktiva inom de tre disciplinerna. IKF Mora OK har gott renommé och elitlöpare söker sig varje år till föreningen, både från Sverige och internationellt. Klubben har en deltids-anställd elittränare som har sin bas i Schweiz.
– Vi har fina medaljchanser i alla grenar. Framgångsrikast har vi hittills varit inom skidorientering där vi bland annat har flera landslagsåkare, berättar Björn Wrahme, klubbens elitansvarig. På Mora gymnasium finns idrottsutbildning med riksintag inom skidorientering, säkerligen också en faktor för klubbens framgång i denna disciplin, fortsätter Björn Wrahme.
– Många av våra barn och ungdomar ser upp till eliten och de blir en viktig inspirationskälla för att fortsätta utvecklas, säger Elisabeth Åkerbjär.
– Vår förening behöver både bredden och toppen för att vara en stark livskraftig klubb, framhåller Lars Ambrosiusson.

Fler har hittat ut

För femte året har IFK Mora OK varit en del av det Sverigeövergripande friskvårds-projektet Hittaut. Deltagarantalet som letat checkpoints, som kontrollerna kallas när det gäller Hittaut, har fördubblats varje år och nära 1900 personer registrerade sig under 2020.
– I år har vi sett en ökning och många nya människor har testat Hittaut-konceptet, berättar Anders Claesson som är föreningens ansvarig för Hittaut. Väldigt roligt att fler vågar prova på och omkring 15% säger sig också vara intresserade av att fortsätta med vanlig orientering efter att man testat Hittaut.
– I Hittaut kan man, förutom traditionell karta, använda app och även GPS-koordinater för att hitta checkpointsen. Det gör att fler lockas och vågar testa vilket vi ser är positivt för hela orienteringssporten, säger Anders Claesson.

Klubben arrangerar tävlingar

IFK Mora OK arrangerar både SM-tävlingar och mindre tävlingar på lokal- och distriktsnivå. Nästa större arrangemang är SM i medeldistans och stafett som kommer gå i september 2022, flyttat från 2021 på grund av pandemin.
– Nu får vi vänta lite längre men det ska bli otroligt kul att bjuda på orientering i högsta klass under SM-tävlingar i Mora, säger Björn Wrahme som också är banläggare till SM.
Klubben står även bakom Mora Trail som efter fem år blivit ett populärt lopp med runt 500 deltagare. Här finns möjlighet för löpare från 5 år till elit att utmana sig i olika distanser. Från 2019 är loppet också utvalt som ett av 15 traillopp i Sverige i Trail Running Sweden Tour.
– Traillöpning ligger nära orienterings-sporten och det fanns en efterfrågan på den här typen av lopp i Mora, berättar Björn Wrahme, tävlingsledare. Vi erbjuder fina banor i omväxlande terräng och målsättningen är att loppet, oavsett distans, ska vara en upplevelse. I juli 2021 hoppas vi kunna genomföra Mora Trail igen, säger Björn Wrahme.

Orientering är frihet

Man kan ha helt olika mål och drivkrafter i sitt utövande av sporten. Oavsett vilken nivå du är på är Lars, Elisabeth, Björn och Anders överens om att det finns en frihetskänsla i orienteringen.
– För mig har mycket av drivkraften alltid varit att jag själv kan välja hur jag tar mig an utmaningarna jag ställs inför i orienteringen. Sporten har också inneburit att jag fått komma ut i världen och se miljöer jag annars inte hade upplevt, berättar Björn Wrahme.
– Man möter naturen på ett helt annat sätt än under en vanlig promenad eller joggingrunda. Det finns alltid inslag av äventyr, även på hemmaplan, och kartan tar en till nya platser hela tiden, säger Elisabeth Åkerbjär.
–Jag brinner för att få fler att upptäcka orienteringens tjusning och samtidigt bidra till folkhälsan i landet. Att vi inom IFK Mora OK kan fortsätta utveckla Hittaut-konceptet känns därför väldigt roligt, betonar Anders Claesson.
– Orienteringsfamiljen är stor och välkomnande. Man får snabbt vänner i klubben på en ny ort till exempel och genom sporten kan man knyta vänskapsband över hela världen, avslutar Lars Ambrosiusson.

Mountainbikeorienteringen (MTB-O) är den nyaste disciplinen som bara funnits ett 10-tal år. Moras terräng är perfekt för denna variant och vi har också nått stora framgångar både nationellt och internationellt på MTB-O

TEXT: LINN LÖFMAN / FOTON: MORA ORIENTERINGSKLUBB

Med återanvändningsbara sugrör gjorda av bladvass från Sollerön har Make a Change UF fått den ärofyllda utmärkelsen Årets UF-företag i Mora. Efter att ha tagit första plats i årets ekologiska hållbara företag i Dalarna tävlar de nu vidare i SM för Unga Företagare.

Som en del av ekonomiprogrammet på Mora Gymnasium driver eleverna ett UF-företag under det tredje och sista året på utbildningen. Projektet brukar spegla en enorm företagsamhet bland unga och även i år vad det tuff konkurrens till titeln Årets UF-företag i Mora.
Make a change UF tog hem utmärkelsen och affärsidén växte fram från det förbud mot engångsartiklar i plast som börjar gälla i år. Här såg de en möjlighet att ta fram ett hållbart alternativ till de sugrör som finns på marknaden idag.
– Att skapa en produkt med hållbarhet i fokus var viktigt för oss när vi startade upp vårt UF-företag berättar Elin Wik, marknadsföringsansvarig.
– Vi tittade först på att köpa in liknande sugrör från en grossist men tillverkningen låg i Asien vilket inte kändes rätt för oss. Istället började vi leta på hemmaplan och insåg att bra råvara, bladvass, finns på Sollerön, säger Maja Limby som är företagets VD.

Lokal process

Vassen plockas och sågas därefter i rätt längder. Den kokas och borstas för att få bort bakterier och skal. Därefter torkas den och förpackas sedan innan den är redo för försäljning.
– Intresset för våra sugrör har varit stort och vårt säljmål på 2000 sugrör
uppnådde vi redan efter några dagar berättar Sara Björklund, säljansvarig.
– Det som skiljer vår produkt från
andra är att den är möjlig att återanvända, jämfört med t ex sugrör i papper som slängs. Vi har produkttestat och diskat våra sugrör både i vanlig diskmaskin och restaurangdiskmaskiner. Dessutom är våra sugrör helt komposterbara. Jämfört med metallsugrör blir de inte heller varma om man dricker varm dryck förklarar Svea Granström, som är produktionsansvarig.

Stort intresse för produkten

I maj avvecklas Make a Change UF, det är en obligatorisk del under UF-året.
– Men det är inte omöjligt att vi fortsätter i någon form. Intresset har varit stort för våra sugrör och det är verkligen en produkt vi är stolta över, berättar Elin Wik.
– Att driva UF-företag har varit otroligt lärorikt och roligt, säger Gabinus Ripa, ekonomiansvarig.
– UF-arbetet har gett oss möjlighet att testa på företagande och utvecklas som entreprenör, avslutar Svea Granström.

Unga Företagarna: Gabinus Ripa, Maja Limby, Sara Björklund, Elin Wik, Svea Granström.

TEXT: LINN LÖFMAN / BILDER: MAKE A CHANGE UF

Mora IKs har ett prisskåp fyllt till bredden av pokaler och medaljer. Och de har en sak gemensamt – det är män som har vunnit dem. Men nu gör Mora IK en seriös damsatsning, med ett lag som debuterade i seriespel förrförra säsongen.
I år var planen att ta nästa steg, men då kom coronan. Lagkaptenen Ellinor Wikström låter sig dock inte nedslås. 
– Jag ser det som en möjlighet. Vi tränar hemma och kommer att vara ännu bättre förberedda nästa säsong.

De senaste åren har Mora IK sakta byggt upp en fungerande flickverksamhet och för ett par år sedan kom det önskemål om att bilda ett damlag.
– Så då gjorde vi det – föreningsdemokrati när den är som bäst, säger Mora IKs ordförande Lars Lisspers.

Ifjol avancerade laget till division två, där man hamnade på den nedre halvan men vann flera segrar mot meriterat motstånd. I år var ambitionerna högre – flickorna och damerna har fått en egen sektion i klubben och inför säsongen halvtidsanställdes den meriterade tränaren Göran Tärnlund. Men efter exakt en (1) seriematch ställdes serien in på grund av pandemin.
– Just nu kan vi inte ens träna inomhus så det är klart att det är en utmaning att hålla ihop gruppen. Men det gäller ju alla klubbar. Och vi har en bra trupp med flera nya spelare från högre divisioner samtidigt som många duktiga spelare i flicklaget knackar på till A-laget. Hela tretton tjejer gick Tre kronors hockeyskola nu senast så återväxten är god, säger han.

När detta skrivs tränar flicklaget tillsammans i Smidjegrav medan de äldre spelarna kör fyra pass i veckan på egen hand. De har fått ett träningsschema med löpning, styrka, snabbhet och kondition. En del av spelarna har också möjlighet att spela hockey utomhus.

En av dessa är Ellinor Wikström, som tränar på uterinken hemma i Venjan. Hon gör sin tredje säsong i damlaget men började spela i Mora IK redan när hon var elva år.
– Då fanns det inga flicklag så jag tränade och spelade med pojkarna. Sedan var jag borta från hockeyn i tio år men återvände när damlaget startade. Rekryteringen av Göran visar att de vill satsa och det är jättekul.

Förhoppningsvis kan livet återgå till det normala i höst så att laget får träna och spela tillsammans. Då siktar laget på kval till division ett.
– Så bra är vår trupp och idag har vi de resurser som krävs, säger Göran Tärnlund, som till hösten också hoppas på att få till stånd ett samarbete med det lokala hockeygymnasiet.
– Det skulle stärka oss ytterligare. För damhockeyn i Mora är ingen dagslända, vi satsar på att etablera oss i seriesystemet.

Mora IKs damsatsning

Tomteland fortsätter att satsa för att vara en spännande, rolig och trygg plats att besöka året om. Den sagolika vintermiljön skapar stämning för både stora och små.

En sagolik promenad

- Vi bjuder på en äventyrlig promenad under sportlovsöppet, berättar Camilla Collett ägare och teaterchef på Tomteland. Man får gå runt i de sagolika miljöerna ute i den 18 hektar stora parken och träffa våra sagofigurer. Här finns gott om plats att hålla ordentliga avstånd till varandra, vilket är särskilt viktigt i dessa tider.

Busmössens busiga sportlov

Ett besök på Tomteland är ett heldagsäventyr. Här träffar du busmössen, som nyligen släppt sin nya musikvideo på Youtube. Busmössen bor i sagoslottet mitt på Sagotorget. Sagofén och Häxan är alltid hemma när sagolandet Tomteland har öppet, likaså tomten och tomtemor
- I deras mysiga hus kan du hälsa på och prata en stund och få en magisk pingla sprängfylld med tomtekraft, berättar Camilla.

Sagolika hus

Tomtens och tomtemors hus är magiskt och en upplevelse att stiga in i. I Häxans och Sagoféns hus finns också möjligheter att leka upptäcka en massa skojiga saker, säger Camilla. ”Verkstaden kök & butik”, en av världens största timmerbyggnader, är också öppen. Här kan du äta lunch eller dricka en kopp varm choklad framför den sprakande brasan.

Troll och drakar

I Trollrike finns inte bara troll, där håller även vinterälvorna Gnistra och Sprak till. Har du tur kanske Trollkungen dyker upp på din promenad genom sagolandet. Gnistra och Sprak brukar vakta Trollbebisarna som sover inne i Trollhuset. I Trollhuset kan man också leka och klättra. Har man matsäck med sig kan man äta den i Trollens matsal där man även kan grilla över öppen eld.
I Drakland huserar Alven och hans drakar – den stora lavadraken Kaldera och blåbärsdraken Myrtilus. Näst intill, i Huldrans glänta, stöter du säkert ihop med Huldran.

Tomteland året om

Tomteland har Sportlovsöppet torsdag – söndag vecka 8 och 9. Därefter väntar Påskharens och Sagoféns påskkalas under påskhelgen.
- Sedan ser vi fram mot en ny lång sommarsäsong med stora nyheter och utbyggnader av Skugglandet och Drakland, berättar Camilla. På höstlovet har vi Häxans Spöklovsöppet och sedan öppnar jul och vintersäsongen från mitten av november till början av januari.
– Men nu närmast väntar ett buskuligt Sportlov, kika gärna in på vår hemsida tomteland.se för all info om program och nyheter hälsar Camilla.

Han spelade bara fyra säsonger i Mora och det är snart femtio år sedan han lämnade oss. Men fortfarande pratar folk om honom på gatorna.
Lennart ”Lill-Strimma” Svedberg gjorde ett outplånligt intryck under sin tid i Mora.

”Han var nästan onödigt duktig” är ett av de omdömen som Lill-Strimma Svedberg fick under sin tid som aktiv hockeyspelare i Mora IK. Vi pratar trots allt om en av Sveriges bästa hockeybackar någonsin.

Till Mora kom han 21 år gammal från Brynäs, där han var nybliven svensk mästare. Bakom värvningen låg Mora IKs sportansvarige arbetsgrupp, som bestod av Gunnar Palm, Gösta Holmberg och entreprenören Curt Aspelin, som några år tidigare hade startat Mora IKs supporterklubb. Han reste till Gävle, gjorde upp affären och förskotterade övergångssumman på 65 000 kronor. Det motsvarar ungefär det tiodubbla i dagens penningvärde.

De kommande fyra åren var Lill-Strimma dominant i Mora IK och under den tiden träffade också han sin blivande fru Lisbet. Hon var idrottsintresserad Orsakulla och hade sett Lennart på isen många gånger innan de träffades på en dans. Tillsammans fick de två barn: sonen Thomas och dottern Puck, som idag driver Hansjö Lanthandel i Orsa.

Under tiden i Mora var Lill-Strimma bofast i svenska landslaget och han saknade inte erbjudanden från andra klubbar, både i Sverige och utomlands. 1967 nobbande han S:t Louis Blues och 1969 var han på träningsläger med Detroit Red Wings där han blev erbjuden ett guldkantat kontrakt, som han också tackade nej till. Detta var flera år före svenskinvasionen i NHL.

Lill-Strimma i MIK-tröjan

Även Sovjetunionens tränare, den legendariske Anatolij Tarasov, bjöd in Lill-Strimma till ett träningsläger med CSKA Moskva. Den chansen hade ingen spelare från väst tidigare fått. De sovjetiska spelarna fick även se filmer på Lill-Strimma för att de skulle lära sig av mästaren och bli ännu bättre.

1969 återvände Lill-Strimma till Timrå, där han inlett sin karriär. Men Mora IK gav inte upp – man ville till varje pris få tillbaks sin stjärna, som var lika populär för sin personlighet som för sin skicklighet på isen. På den tiden var spelarna inte proffs och klubben jobbade tillsammans med kommunen för att hitta ett bra jobb till honom men någon flytt blev aldrig av. Och en sommarmorgon 1972 förolyckades Lennart ”Lill-Strimma” Svedberg en halvmil från hemmet i Söråker när han krockade med en orkesterbuss. Han sörjdes av en hel ishockeyvärld.

Källor: Wikipedia, Expressen och Birger Nylén, Mora IKs historiegrupp.

Längtan efter att driva företag tillsammans och samtidigt förändra sin livsstil fick Sanna Grönhagen och Daniel Nyman att landa i Mora. Nu, tre år senare, kan de bara konstatera att det var rätt beslut de tog den där sommaren 2017 när flyttlasset gick.

Efter studier i Västerås och ett antal år i Stockholm började tankarna om en flytt växa fram. Både Sanna och Daniel har en bakgrund inom ICA och var nu intresserade av att bli egna handlare. De funderade över flera möjliga butiker på olika platser när närbutiken ICA Siljan i Mora dök upp.
– Vi har båda varit en del i Mora-området, framförallt vintertid då vi bland annat åkt några av Vasaloppets olika lopp. Känslan vi hade kring Mora var väldigt positiv och efter lite funderande bestämde vi oss, berättar Sanna.

Tid för fritid

Att förändra livet och skapa mer tid för fritid var en del i familjens mål med att lämna storstan. Och det har man verkligen gjort. Barnen, Tuva 9 år och Greta 7 år, har under åren i Mora bland annat spelat fotboll, testat friidrott, gått på Bamsegympa, tränat alpint, dansat och sjungit kör i Rosa Huset. I vinter blir det premiär för barnen med längdträning i IFK Mora. Även föräldrarna är aktiva och förutom skidåkning utför och på längden, löpning och cykling står veteran-hockey med Mora IK för Daniel och tennis på Mora Tennisklubb för Sanna på agendan.
– Mora har ett starkt föreningsliv med ett stort utbud. Här är det inte heller så kostsamt, som i storstäderna, så man kan ge barnen chansen att testa många olika saker. Och tiden man sparar i pendling här kan man lägga på tid tillsammans och roliga aktiviteter istället, säger Sanna.
– Även utanför föreningslivet är de ideella krafterna i Mora fantastiska, säger Daniel. Exempelvis var det några pensionärer som spolade och fixade med hockeyplanen i vårt grannskap, för att barnen skulle få åka skridskor.

Guldkorn

Familjen gillar att vara utomhus för aktiviteter och upplevelser och har under sina tre år i Mora hittat en del guldkorn.
– Alpin åkning är något vi brinner för hela familjen och att ha både fina backar i kommunen men också fjällen bara en timme bort är något vi verkligen uppskattar, berättar Daniel.
– Hela sommaren är ett guldkorn i Mora, fortsätter Sanna. Vi hade inte varit här sommartid innan och blev verkligen glatt överraskade av alla mysiga midsommarfiranden, fina badplatser, aktiviteter och såklart naturen med sjöar, berg och skog.
Familjen upplever kulturen i Mora som välkomnande och trevlig.
– Här hälsar man på varandra även om man möts ute i skogen och det är lätt att börja småprata. Vi har fått ett fint nätverk av vänner, en hel del riktiga guldkorn även där, både från orten och inflyttade, säger Sanna.

Butiken blir större

I år satsar paret vidare och har byggt ut butiken i Hånåkni med 230 kvm, vilket gör butiken nästan dubbelt så stor som tidigare. Det innebär både möjlighet till ett bredare sortiment men också en trevligare upplevelse där man kan handla i lugn och ro i de rymliga lokalerna.
I samband med ombyggnationen utvecklar de också sitt utbud med en pizzeria. Med ett koncept utvecklat inom ICA kommer färdiga bottnar som man lägger fyllning på och gräddar i ugn i butiken.
– Fokus nu blir att sätta nya rutiner och driften. Med oss har vi våra fantastiska medarbetare där flera har lång erfarenhet från ICA Siljan. Engagemanget från våra medarbetare är verkligen en styrka hos oss. Det är en stor satsning men vi har fått mycket positiva kommentarer och känner oss laddade för framtiden, säger Daniel.
– Vi trivs otroligt bra i Mora och ser framemot att fortsätta livet här med butiken och en härligt aktiv fritid, avslutar Sanna.

Familjens guldkorn

TEXT: LINN LÖFMAN / FOTO: SARA AXELSSON

Gesundaberget är ett klassiskt turistmål och en historisk alpin anläggning. Här erbjuds en fallhöjd på 270 meter, varierad åkning för både alpint och längd samt en storslagen utsikt över Siljan. En nyhet för säsongen är det fördjupade samarbetet med Royal Park-familjen där fokus blir gästupplevelse och hållbar utveckling.

Ägaren av Gesundaberget är sedan 2005 Ulrich John, med en bakgrund inom fastighets- och finansbranschen men också den alpina skidsporten.
– Jag var engagerad i Stockholms Skidförbund under 15 år från början av 2000-talet och var bland annat drivande i Akademi Alpint. Gesundaberget blev centralanläggning för många alpina klubbar i mellersta Sverige under den tiden och det var där mitt engagemang för berget startade, berättar Ulrich John.
– Nu gör vi en nysatsning och kopplar Gesundaberget starkare till våra övriga verksamheter inom Royal Park STHLM. Vi tror mycket på utvecklingen av berget och regionen, säger Ulrich.

Ta hand om berget och gästerna

Att ta ett långsiktigt ansvar för miljön och jobba hållbart är en viktig del i arbetet framåt. Ulrich berättar:
– Vi vill på sikt få bort så mycket ljud och motorer som möjligt från anläggningen, det är naturen som ska höras. Olika typer av Ekobyar är förebilder i vårt arbete, berättar Ulrich.
– Gästens upplevelse är central i allt vi gör och detta kommer man märka på Gesundaberget i vinter. Naturligtvis kommer vi ha fortsatt samarbete med kunniga lokala personer, säger Ulrich.

Akademi Alpint och träningskoncept

Under vintern planeras Akademi Alpint för elitåkning att återetableras med
Gesundaberget som en central arena. Även koncept och samarbeten som idag finns på Royal Park Stockholm, som exempelvis Apollo Sport, Sverige Springer och Aktivitus, kommer i någon form finnas med på berget framöver.
– Under vintern kommer vi jobba för att leverera en alpin produkt i topp-klass för besökare under högsäsongsveckorna och i mellansäsongen vara en arena för utveckling av framtidens alpina stjärnor, berättar Ulrich.
– Vi siktar långsiktigt och värnar berget och dess framtid, avslutar Ulrich John.

GESUNDABERGET

SÄSONG • 16/1 till 4/4
KVÄLLSÅKNING • torsdagar
FALLHÖJD • 270 meter
LÄNGSTA NEDFART • 1800 meter
ANTAL NEDFARTER • 11 st
LÄNGDSPÅR • 3 st (totalt 19,5 km, konstsnöspår 1,5 km)
SKIDHYRA • Ja
SKIDSKOLA • Grupplektioner
MAT & DRYCK • 3 st, Toppstugan, Värdshuset och Boden
BOENDE • Stugor och skilodge
SOMMARSÄSONG • Ja. Stollift till toppen och Bike Park med Downhill och Cross Country

Fart, stillhet och naturupplevelse. Långfärdsskridskor är en växande friluftsaktivitet i Sverige och även i Mora upptäcker fler och fler de fina isarna. Orsa-Mora Skating är föreningen som ser till att vi får fina plogade banor på Saxviken i Siljan och Orsasjön.

När isen lägger till är ju naturligtvis väderberoende men redan i november brukar man kunna åka skridskor på mindre sjöar norröver i kommunen. Från januari är normalt banorna på Saxviken och Orsasjön plogade och i gång.
Henk Noback, ordförande och aktiv i föreningen berättar:
– Jag har åkt mycket på många platser och vi har fantastiska förhållanden för långfärdsskridskor här. Banan i Saxviken är en av de mysigaste jag testat med ett unikt läge mitt i centrum. Slingan på Orsasjön är en av de vackraste med en inramning av bergen och storslagna vyer.

Aktiviteter och turer

Under skridskosäsongen anordnar Orsa-Mora Skating en hel del aktiviteter samt turer med ledare i samarbete med Friluftsfrämjandet. Tipspromenad på banan i Saxviken, Sylvesterskrinnet på nyårsafton i Grönklitt, Motionstävlingen Siljansskrinnet i februari och Skolskridskodagen för elever på Moras och Orsas skolor är ett par exempel.
– Alla turer och aktiviteter annonseras på vår hemsida och facebook. Det är också där man ska hålla koll upp-dateringar om isens kvalitet då förutsättningarna kan förändras snabbt säger Henk.

Prova på

Vill man testa långfärdsskridskor och inte har egen utrustning ska man söka upp skridskovagnen som föreningen har ute vid banorna 10-15 gånger per vinter. Här kan man hyra skridskor och även få lite tips för att komma igång.
– Vi vill att fler ska upptäcka tjusningen med skidskor och att hyra ett par är perfekt när man vill testa. Som nybörjare behöver man inte känna sig osäker på isen om man åker våra plogade banor. Där mäter vi alltid isen och kör med tunga fordon så vi vet att det håller berättare Henk.
– Vill man sedan skaffa egen utrustning så är skridskoåkningen ingen dyr materialsport. Som vuxen köper man ett par skridskor som man sedan kan ha så länge man vill åka. Många använder också sina vanliga längdskidpjäxor och köper bara till medarna.

Tävlingar, aktiviteter och turer anordnas av Orsa-Mora Skating

Frihetskänsla

Att glida fram på isen ger en enorm frihetskänsla.
– Det kan ta lite tid och övning att få in snitsen men när man får till balansen och tyngdöverföringen så är det en härlig kombination av fart, stillhet och naturupplevelse. Jag tycker också att skridskoåkning är väldigt socialt, man kan glida fram bredvid varandra och prata. Jag hoppas ännu fler tar chansen att testa långfärdsskridskor och våra banor i vinter avslutar Henk.

TEXT / LINN LÖFMAN, FOTO / ORSA MORA SKATING


Få personer är så förknippade med Mora som den niofaldige Vasaloppsvinnaren Mora-Nisse Karlsson. Ändå vet vi ganska lite om privatpersonen. Men till nästa höst får han sin egen webbplats där vi får veta allt och lite till.

Mora-Nisse Karlsson har en meritlista som få kan mäta sig med. Förutom hans nio Vasaloppssegrar – ett rekord som nog aldrig lär slås – har han 37 SM-guld, ett OS-guld och ett VM-brons. Och 1944 tilldelades han Svenska Dagbladets bragdmedalj efter att ha vunnit SM på samtliga tre distanser.
– Alla visste vem skidåkaren med den röda toppluvan var – han har betytt oerhört mycket för Mora och inte minst för Vasaloppet, där han varit både spårchef, tävlingsledare och ordförande i organisationskommittén, säger kulturpristagaren och Moraskildraren Owe Hållmarker.

Han har fått i uppdrag av Vasaloppet att skapa en webbplats om Mora-Nisse.
– Jag har ett tidigare uppdrag att dokumentera Mora-Nisses hem i Östnor, där jag har tagit bilder och samlat material. Tanken var då att skapa ett Mora-Nisses hus, men det drog ut på tiden. I planen ingick dock även idén om en webbplats, som gick att realisera på kort tid. Och det nappade Vasaloppet på.
Till sin hjälp har han Torbjörn Nääs från Sollerön – tillsammans bygger de en webbplats i systemet WordPress, med olika flikar för olika händelser i Mora-Nisses liv.
– Mycket av dokumentationen från hans hem får jag användning för nu. En annan bra källa är ”Lädeorden”, som är en sammanslutning av erfarna personer inom IFK Mora och Vasaloppet. Jag har också fått stor hjälp av Mora-Nisses döttrar Karin och Marianne, som kommer att kolla allt material på sajten innan det publiceras.

Vad kan vi då förvänta oss av den digitala presentationen av Mora-Nisse?
– Ambitionen är att visa hela bilden av Mora-Nisse, som var en väldigt bra ambassadör för Mora. Han hade ett stort rättvisepatos, som inte minst framgick i hans roll som engagerad tävlingsledare för Vasaloppet. När kändisar ville komma längre fram i startleden röt han ifrån.

Skidåkningen får förstås stort utrymme med både artiklar, fotografier och rörliga bilder. Några andra avdelningar är ungdomsåren, familjen, ledarrollen, hans populära butik på Kyrkogatan, Mora-Nisse i media och hans oas i Hökbergs fäbod.
– Det finns hur mycket som helst att berätta. En av många roliga händelser är när han 1952 deltog Expressens stjärnkamp, som var en föregångare till teveprogrammet Superstars. Mora-Nisse vann, i konkurrens med bland annat Ingo – en annan legendar. Tävlingen finns faktiskt dokumenterad på film och får ett eget avsnitt på webbplatsen, säger Owe Hållmarker.

Vi värnar om alla kunder och företagare och utökar möjligheterna till trygg och säker handel i Mora. Köp dina julklappar lokalt och få gratis leverans av varorna direkt hem till dig med Morabudet. Ett projekt i samverkan mellan Regionstad Mora och Mora Kommun.

Övriga villkor

Kontakta mora@regionstadmora.se vid frågor.

Så här funkar det

KAIS Mora IF historia börjar 1982 och sedan starten har föreningen utvecklats till en av Sveriges mest meriterade innebandyklubbar. Framförallt på damsidan där man i många året varit i toppskiktet av SSL (Svenska Superligan) och bland annat har ett SM-guld från 1986 och 2015. Med runt 500 aktiva medlemmar är också bredden en viktig del av klubbens framgång.

I VM-finalen för damer 2019 gjorde Mora-spelare alla mål för Sverige när man besegrade Schweiz och tog sin nionde mästerskapstitel. Inför årets säsong är KAIS damlag i ett generationsskifte med en föryngring av truppen.
– Även om några nyckelspelare slutat är vi många som varit med i flera år och har mycket erfarenhet. Andra spelare får nu chansen kliva fram och ta ansvar, flera yngre spelare kommer växa och på sikt stärker detta lagsammanhållningen och oss som trupp, säger Moa Gustafsson spelare i damlaget, landslagsspelare och den som gjorde två av tre mål i den där VM-matchen förra året.
– Vi siktar naturligtvis på SM-guld med delmålet att vara topp 4 i serien, fortsätter Moa.
Ett tufft men nåbart mål en säsong som väntas bli jämnare än på många år.

Från innebandylekis till elit

KAIS är en förening med stor bredd. 90% av verksamheten är för barn och ungdomar. Från innebandylekis när barnen är 5 år till pojk- och flicklag upp till 16 år. Man satsar mycket på ungdomsverksamheten och har sedan 2019 en anställd ungdomsansvarig. Utöver damlaget i SSL har man herrlag som nu spelar i division 1. Herrlaget har tidigare spelat två säsonger i SSL.
– Vår målsättning är att ha den bästa ungdomsverksamheten i Mora, berättar Anders Forsberg, ordförande i föreningen. Vi vill nå ut till så många som möjligt och göra idrotten lättillgänglig för att fler ska få uppleva glädjen och gemenskapen med innebandy. Att ha en riktigt bra ungdomsverksamhet är också viktigt för att ha lag i den absoluta toppen.
– Vi jobbar med samma grundstrategi genom hela föreningens sportsliga verksamheter från de yngsta till elit. Det skapar en röd tråd från barn och ungdom till elit som och lägger grund för bra återväxt, säger Anders.
Innebandy är en relativt enkel sport att börja med då det egentligen bara krävs en klubba, skyddsglasögon och inomhusskor.
– Vi har en fadderverksamhet och vi som spelar i A-lagen är med på träningar för de yngre då och då. Det är väldigt kul och man ser glädjen och motivationen som det ger ungdomarna, berättar Moa.

Idrottsutbildning

På Mora Gymnasiums idrottsutbildningar finns sedan 1999 innebandy på nationell nivå. Klubben samarbetar med gymnasiet på många sätt och utbildningen är en viktig del för tillväxten i föreningens lag.
– Nästa tre fjärdedelar av herrlaget har gått eller går på innebandygymnasiet och även flera av damspelarna, berättar Anders.
Moa, som själv flyttade till Mora för att gå just innebandygymnasium, säger:
– Jag ångrar inte en sekund att jag flyttade till Mora för innebandygymnasiet. Tre lärorika men framförallt jätteroliga år.

Äger arenan

Som en av Sveriges första innebandyklubbar köpte KAIS 1998 sin arena. Att man äger hallen har gett klubben stora möjligheter att växa och utvecklas.
– Vi själva kan styra allt kring arenan vilket har varit en framgångsfaktor. Vi behöver inte dela vår tid med andra idrotter utan kan maximera vår verksamhet, säger Anders.

Spelar utan publik

I dagens läge har klubben valt att spela helt utan publik. Man har också gjort stora anpassningar för att undvika trängsel till och från planerna och i samband med träning och match.
– Klubben jobbar hela tiden aktivt med dessa frågor och vi tar vårt ansvar för att kunna hålla verksamheten igång utan att bidra till smittspridning. Inte minst i dessa tider är det viktigt med fysisk aktivitet och den gemenskapen som innebandyn ger, säger Anders.
– Det är såklart väldigt annorlunda att spela utan publik. Men vi har hittat ett bra driv i laget ändå och försöker göra det bästa av situationen. Publikrekordet (1107 personer) får vi slå ett annat år, men nu jobbar vi vidare mot målet, avslutar Moa.

TEXT LINN LÖFMAN / FOTO KAIS MORA

Efterfrågan på boende i Mora har ökat under en längre tid. Även innan pandemin har man sett att fler vill ta steget och flytta från storstads-områden. Effekten av Corona, där man först befarade att marknaden skulle stanna av, blev istället det motsatta.

I våras när pandemin slog till trodde man först att marknaden här skulle mattas av. Men det blev tvärtom och efterfrågan är hög i Mora både vad gäller fritidshus och permanentboende. På Fastighetsbyrån har man sett nya kundgrupper som till exempel vill jobba på distans eller tillbringa mer fritid i Sverige. Michael Olson och Nina Petersson, båda fastighetsmäklare som tillsammans driver Fastighetsbyrån, med kontor i Mora, Idre och Orsa, berättar om bostadsmarknaden i Mora just nu.
– Vi har fler kunder nu som tar steget och flyttar till Mora. Både arbetsgivare
och anställda har sett det fungerar väldigt bra att arbeta hemifrån och det möjliggör flytt för många, berättar Michael Olson.
– Hemvändare men också personer som varit här på semester är andra kundgrupper som vi ser en ökning av, säger Nina Petersson.

Olika typer av boenden

I Mora har man en bred efterfrågan på olika typer av boenden. Många äldre som bor i villa idag söker ett boende som är mindre och mer lättskött. Här är ofta markplan eller hiss en viktig faktor. Villor i
centrala lägen är det också en hög efterfrågan på.
– Prisutvecklingen i Mora har ökat i och med den stigande efterfrågan de senaste åren. Detta är nog en av orsakerna till att vi ser en större kundgrupp som söker boende i byarna, där priserna är något lägre. Även tomter i attraktiva lägen har vi en hög efterfrågan på. Att bygga nytt har blivit ett alternativ till renovering, säger Michael.

Nytt med nyproduktion

Flera nyproduktionsprojekt pågår just nu i Mora. BRF Målaren på Fridhemsgatan är det första som står färdigt där inflyttningarna började i oktober. Siljans-lunden vid Saxviken är nästa projekt som säljs med planerad byggstart slutet av november 2020 och inflytt december 2021.
– Det är relativt nytt i Mora med nyproduktion och försäljning på ritning så som det är i dessa projekt. Det ställer ännu större krav på oss mäklare att kunna skapa trygghet för kunden. För att säkerställa detta är vi ett par stycken som numera är specialiserade på just nyproduktion, berättar Michael.
– I nyproduktionsprojekt är vi med från starten och hela vägen. Det är viktigt för oss för att kunna ge den tryggheten kunden behöver. Vi lägger också stor vikt vid övriga partners i ett sådant projekt och går bara in i det som vi verkligen tror på, säger Nina.
Att köpa ett boende är ett stort beslut och ofta en av de största investeringarna man gör i livet. Och en säljprocess kan för många vara väldigt känslosam då mycket minnen finns kopplat till ett boende.
– Att börja i tid, oavsett om man planerar att köpa eller sälja, är mitt bästa tips. Då hinner man låta besluten mogna, se över alla alternativ och hitta en lösning som känns bra, säger Nina.
– Det är också många praktiska frågor man behöver sätta sig in i, framförallt om man gör en bostadsaffär för första gången. Här har vi en viktig roll för att förenkla processer och vara ett stöd hela vägen, berättar Michael.

Fastighetsbyrån växer

Det senaste året har Fastighetsbyrån anställt 3 nya mäklare och under hösten öppnar man också ett kontor på plats
i Orsa.
– Vi tror att marknaden i de områden vi verkar på; Mora, Orsa och Älvdalens kommun, fortsatt kommer ha en hög efterfrågan och stigande priser och rustar oss för detta, säger Michael.
– Vi behöver jobba ännu mer proaktivt med att presentera alternativ för till exempel boende i villor där vi har hög efterfrågan. Då kan vi i ett tidigt skede matcha våra spekulanters behov med möjliga objekt och få ett bra flöde på boendemarknaden, avslutar Nina.

Mora IK går in en säsong där förutsättningarna satts ur spel och inget är som vanligt. Pandemin påverkar hela samhället och i hög grad idrotten när matcher måste spelas utan publik och intäkterna uteblir. Men engagemanget för den anrika hockeyklubben brinner som aldrig förr, det visar Mora for Life – klubbens åtgärdsplan för framtiden.

Idrotten är en viktig del av vårt samhälle. Den enar och förenar, skapar upplevelser och meningsfulla aktiviteter. I svåra tider blir det extra tydligt vad en klubb som Mora IK (MIK) betyder. I pandemins spår är det inte bara publiken som uteblir, föräldrar får t ex inte komma in på arenan för att hjälpa sina barn knyta skridskorna. Men i denna märkliga tid är mycket också som vanligt. Svettiga träningspass genomförs, cuper vinns och matcher spelas.
– Vi har mött ett enormt stöd, förståelse och uppslutning för att hjälpa föreningen. Man blir rörd och berörd av engagemanget och får ett tydligt kvitto på att hockeyn och MIK är i mångas hjärta säger Maria Strand, marknad- och kommunikationsansvarig.
– Vår satsning Mora for Life, där man bland annat kan köpa supporterbiljetter, lotter eller swisha ekonomiska bidrag, har redan gett över 300 000 kronor till klubben. Detta är en viktig del i den åtgärdsplan vi tagit fram och följer.

Mora-hockey en röd tråd

Mora IK har gjort en tydlig satsning på sportsidan där alla ledare och tränare jobbar med något man kallar ”den röda tråden”. Det innebär att samma spel-system, en Mora-hockey, är grunden för alla nivåer.
– En liten klubb som MIK kan inte köpa sig till framgång utan måste bygga underifrån. Genom denna sportsatsning skolas spelare in i A-laget på ett mer framgångsrikt sätt. Ledarna utgår från samma tankar och kan stötta varandra. Vi får ett kompetensutbyte och en stark inspiration för de unga spelarna när kunskapen går hela vägen.

Satsning på damlaget

Sen två år tillbaka har klubben också gjort en målmedveten satsning på damhockeyn. En anställd tränare jobbar idag med damerna och man har båda dam- och flicklag.
– Vi har flera duktiga tjejer på gång och återväxten till damlaget är tryggat. Flicklaget har varit framgångsrika och vann nyligen Morakniv Cup i Älvdalen. Det har öppnat dörrarna för många tjejer att testa hockey.
– Våra insatser på damhockeyn skickar tydliga signaler var MIK står. Vi ska vara en komplett klubb med bredd och spets. A-laget är lokomotivet som drar mycket av ekonomin för att övriga delar också ska kunna utvecklas.

Tre Kronors hockeyskola

En del i bredden är Tre Kronors hockeyskola, varje tisdag i Smidjegrav för barn 4-7 år, där MIK:s ungdomsansvariga håller i träningen. Även här ser man att lusten för hockey spirar och man har haft rekord i antal deltagare trots Corona.
– Att väcka intresset för skridsko och hockey och glädjen med lagsport och att röra på sig är en jätteviktig del i Mora IKs arbete. Det är här vi skapar våra framtida spelare, supporters och partners.

Målet är SHL

Mora IK har spelat i högsta ligan och naturligtvis är det långsiktiga målet att ta sig tillbaka till SHL. Man har en ny tränare i Johan Hedberg som styr skutan på vägen.
– Vi siktar högt men vi gör det tillsammans med bygden med mycket glädje, stort ansvarstagande och en målmedveten plan, avslutar Maria.

I Mora finns unika förutsättningar för längdskidåkning. 120 km
välpreparerade spår varav 26 km eljusspår i direkt anslutning till centrum via Vasaloppsspåret. Snösäkra Norra Garberg och sparad snö i Hemus möjliggör tidig skidåkning. Ett tränings-läger i Mora är både en rolig och utvecklande upplevelse.

Aktiv Sport och VasaSvahn är i dagsläget de största aktörerna när det gäller träningsläger för längdåkning i Mora. Upplägget är att under en långhelg få lära sig mer om teknik, utrustning och valla under ledning av Sveriges främsta skidexperter.

Vasaloppsvinnare

Staffan Larsson, IFK Mora åkare och välkänd för de flesta längdintresserade i Sverige. Han har flera framskridna placeringar i Vasaloppet, bland annat en seger från 1999. Många minns också Staffans lopp 1994 då han som föregångare till dagens elitåkare på långlopp stakade de 9 milen, med ett skadat ben, och slutade 5a. Staffan driver sedan 2006 Aktiv Sport med fokus på träningsläger för längdåkning samt vallaservice. Han arrangerar även friskvårdsaktiviteter både sommar och vinter i Vasaloppsarenan och den kringliggande Moraterrängen.
– Min drivkraft är att få dela med mig av mina erfarenheter och kunskap och se framsteg och utveckling hos andra berättar Staffan. Jag brinner också för bygden, Mora har fantastiska förutsättningar för längdskidåkning och jag vill att fler ska få chansen att upptäcka det.

Från elitåkare till expert

Mattias Svahn kom till Mora som 20-åring för studier på Mora Folkhög-skolas skidlinje. Han trivdes så bra att han blev kvar för fortsatt satsning på skidåkningen fram till 2006. Flera fina placeringar i framförallt långlopp har det blivit under karriären. När elitsatsningen lades på hyllan klev han istället in i TV-världen och har sedan 2007 jobbat som kommentator, åkande reporter med mera för SVT. 2009 startade han VasaSvahn som förutom skidteknikläger erbjuder valla- och drickaservice under Vasaloppsveckorna.
– Jag gillar verkligen mötet med människor och att se utvecklingen hos våra
lägerdeltagare. Att få jobba med sitt intresse och bidra till människors välmående och förbättra folkhälsan är otroligt inspirerande, säger Mattias.

Bo bra och ät gott

Träning med hög kvalitet och duktiga instruktörer är givetvis grunden i lägren hos både Aktiv Sport och VasaSvahn men att bo bra, äta gott och ha fina möjligheter för materialvård, vallning och umgänge under lägret är minst lika viktigt.
– Vi samarbetar med Mora Parken, berättar Staffan. Här bor man bekvämt i hotellrum eller lägenheter och kan åka skidor i Vasaloppsspåret från dörren.
– Mora Hotell i centrum är vår bas, med Vasaloppsspåret en kort promenad bort. Ett anrikt hotell där vi även har gott om utrymme för valla, föreläsningar och liknanden, säger Mattias.
I lägren ingår alltid helpension för att man som deltagare ska kunna fokusera på träningen, materialet och upplevelsen.

Alla kan utvecklas

Ett träningsläger passar alla oavsett om man är nybörjare och vill komma igång med sin åkning eller är en duktig åkare som vill förbättra tider, det finns alltid teknik att utveckla. På lägren delas man upp i grupper och får coachning som passar utifrån sin nivå.
– Genom åren jag har hållit läger har det skett en förändring bland deltagarna. Idag är det ungefär jämt fördelat av män och kvinnor och stor spridning i åldrar och nivå. Träningen är viktig men umgänget och upplevelsen en lika stor del berättar Mattias.
– Jag har sett samma tendens säger Staffan. Vi har idag en stor bredd på våra deltagare och många kommer också tillbaka år efter år, man vill fortsätta utvecklas men också uppleva skidåkningen och en aktiv semester i Mora.

En lägerhelg

Aktiv Sport och VasaSvahn har lite olika erbjudanden och paket i sitt utbud men en klassisk lägerhelg har ungefär samma beståndsdelar hos båda.
– En uppskattad avslutning på alla våra läger i januari och februari är att hänga med på ”Buss ut i Vasaloppsspåret”, för en fin skidtur tillbaka till Mora med drickaservice i kontrollerna och upplevelsen av Vasaloppskänslan på riktigt, berättar Staffan.
Möjlighet finns att boka på ett extra dygn för egen skidåkning om man vill maxa sin träningshelg. Instruktörerna är, förutom Staffan och Mattias själva, andra duktiga skidåkare med stor erfarenhet av att se och kunna förmedla teknik.

Snögaranti

Aktiv Sport har premiärlägret 19-22 november medans VasaSvahn kör igång 3-6 december. Därefter rullar lägren under framförallt december och januari. Genom sparad snö är det snögaranti i Mora från 8 november, så redan då kan man boka sitt eget boende och njuta av skidåkning i härlig miljö.
– Mora erbjuder fantastiska möjligheter för skidåkning, oavsett nivå. Vi har tre unika områden här: Vasaloppsspåret känner de flesta till men också Norra Garberg som är ett snösäkert och riktigt fint skidområde. Dessutom 26 km elljus-spår som ger alla förutsättningar för bra längdträning säger Staffan.
– Ta chansen att bli en bättre skidåkare, men också uppleva naturen och det härliga umgänget som ett tränings-läger i Mora ger, avslutar Mattias.

TEXT LINN LÖFMAN / FOTO: VASASVAHN, AKTIV SPORT

Familjen Zaal har rest mycket och bott på många platser genom åren. I Mora har de hittat sin bas och trygga plats för både äventyr och vardag. Här lever de ett aktivt liv där cykeln har en central roll och hållbara val står i fokus.

Resor samt arbete och studier på olika platser i Sverige och utomlands var under många år familjens liv. När det 2013/2014 var dags för AT-tjänst för Tomas, som då studerat till läkare, hade man ett antal alternativ på listan. Ett av dessa var Mora och efter att ha funderat och utvärderat föll valet på just denna plats.

– Mora var för oss en fin kompromiss. Vi hade då fått vårt första barn och Mora kändes som en lagom stor stad med ett bra utbud men ändå nära till allt, inte för långt upp i Sverige och med riktigt vinter. Skidåkningen var något vi båda hade saknat, berättar Frida. Jag är lärare och det fanns också bra möjligheter för mig i Mora.
När AT-perioden var slut hade också ett andra barn kompletterat familjen och det blev naturligt att stanna kvar i Mora.
– Här är väldigt tryggt och härligt för barn att växa upp. Närheten till skogen och naturen är något vi vill ge våra barn. Vi har skid- och löparspår runt knuten vid vårt hus. Sen finns också ett rikt föreningsliv inom både idrott och kultur. Kulturskolan Miranda till exempel, med sitt breda utbud av kurser för barn och unga är toppen.

Lådcykel ersätter bilen

För tre år sedan skaffade familjen en lådcykel som en del i att leva mer långsiktigt hållbart. Med den löser man i stort sett hela vardagslivet – storhandling, skjutsa till förskola, skola och aktiviteter och så vidare – sommar som vinter. Bilen används när man ska på längre resor som fjällsemester till exempel. Frida brinner för att få fler att välja cykeln som transportmedel.
– ”Under milen ställ bilen” tycker jag är en bra utgångspunkt. Att pendla till jobbet ger både vardagsmotion och mindre miljöslitage.
Intresset för cykling överlag men också just lådcyklarna ökar. Även i Mora tillkommer ett par nya lådcyklare varje år.
– Om det är något jag skulle vilja förbättra i Mora så är det att underlätta cyklingen. Både förbättrad infrastruktur, för att göra valet cykel säkrare och enklare, men också tillgängliggöra många av Moras fina områden för cykel än mer.

Äventyret börjar i Mora

Resor har alltid varit en stor del av familjens liv och en favorit är att tågluffa. Det går utmärkt att kliva på tåget i Mora och fortsätta ut i Europa. De senaste resorna har bland annat gått till Italien och Tjeckien.
– Att åka tåg är ett suveränt sätt att upptäcka ett land tycker jag. Resan blir en del av upplevelsen och tåget ger också möjlighet att vara flexibel. Och barnen älskar våra tågluffar.
Förutom resor njuter familjen ofta av guldkorn i närområdet. Aktiviteter utomhus står högt på listan. Skidåkning, löpning, cykling eller långfärdsskridskor på Siljan eller Orsasjön. Paddla kanot eller bada på härliga badplatser.
– Vi älskar att göra saker ute, och prylar för cykling och annan sport- och friluftsutrustning konsumerar vi gärna.
– Gillar också gemenskapen i en klubb eller träningsgrupp och Mora har ett stort utbud av möjligheter här. Jag cyklar med Perbellum Sportsällskap och planerar att starta upp en mamma-barn grupp på MTB genom Friluftsfrämjandet framöver.

God mat från egna trädgården

Familjen Zaal bor i en villa Morkarlby i centrala Mora. I trädgården odlar de bland annat potatis, morötter, spenat, tomat, örter, massor av bär och Rättviks-ärtor. Dessutom har de höns som ger färska ägg till frukosten.
– Vår trädgård är en vildvuxen historia, vi prioriterar det vi kan äta men i övrigt växer det fritt. Vi köper närodlat och ekologiskt så långt det är möjligt.
Matbutikerna i Mora är lyhörda och tar gärna hem produkter efter önskemål. Dessutom finns butiker som Solitt Frukt och Grönt, Älvdalslax, Hansjö Mejeri och andra lokala försäljare som ger bra möjligheterna till att handla mer hållbart.
– Vi är inga trädgårdsproffs, men vi testar oss fram. Och vi har tur som har fantastiska grannar som ställer upp och hjälper oss med odling och höns när det är dags för äventyr, avslutar Frida.

TEXT: LINN LÖFMAN / FOTO: SARA AXELSSON

Med god kännedom om såväl marknad som kunder och kandidater har Clockwork etablerat sig som rekryterings- och bemanningsföretag i norra Dalarna. Efter Coronapandemins topp i våras som påverkade arbetsmarknaden negativt, har behovet av rekrytering och bemanning återigen tagit fart.

Hösten 2016 etablerade sig Clockwork i Mora genom Marit Sandgren, marknadsområdeschef, och Patrik Eriksson, konsultchef.
– Clockwork är ett rikstäckande rekryterings- och bemanningsföretag som finns på ett 20-tal orter i Sverige, från norr till söder. Från kontoret i Mora täcker vi in norra och västra Dalarna och Leksand och Rättvik, säger Patrik.

Arbetar långsiktigt

Under de fyra åren i Mora har verksamheten växt från två anställda till fem. Nyligen rekryterades John Cristoferson, som konsultchef med inriktning mot tjänstemän, Evelyn Hult, som rekryteringskonsult, och Ellen Gabrielsson, som kandidatansvarig.
– Vår styrka är att vi lever, verkar och bor här och har därigenom lokal kännedom om kunderna, marknaden och kandidaterna. Vi är måna om det lokala, säger Marit.
Inom rekrytering hjälper Clockwork företag som är i behov av ny arbetskraft och som vill utvecklas.
– Vårt uppdrag är att hjälpa företaget som ska rekrytera att tänka ett steg till, det vill säga både vad man behöver för kompetens för stunden och vad man kan komma att behöva i framtiden. Utifrån det är vi med dem i hela processen och jobbar långsiktigt med många av våra kunder. Vi har under åren byggt upp ett stort nätverk av kunder och kandidater, som vi har stor nytta av. Det kan vara någon som sökt ett arbete och inte fått det, men som kan vara helt rätt i en annan rekrytering, säger Marit.

Hyr ut personal

Som bemanningsföretag hjälper Clockwork sina kunder med både kort- och långsiktiga uppdrag genom att hyra ut personal till dem.
– Vi hyr ut både kollektivanställda och tjänstemän. Genom oss kan företagen vara flexibla och ha en lägre grund-
bemanning men ta in kompetens där det behövs. Det kan också handla om företag som behöver projektanställa under en viss period, säger Patrik.

Intresse för tjänstemannauthyrning

När Coronapandemin härjade som värst under våren upplevde Clockwork, som många andra företag, en sviktande marknad.
– Det var inte bra för oss men det är vår roll i näringskedjan. Kunderna använde oss på precis det sätt som de ska, som en gummisnodd. Kunderna brukar hyra tio procent av sin totala bemanning av oss, de kan då vara flexibel i sin bemanning genom att snabbt parera toppar och dalar, och kanske behålla guldkornen av de inhyrda. Sedan en tid tillbaka känner vi att allt börjat komma igång igen.
– Under Coronapandemin har behovet av att hyra tjänstemän ökat och många har upptäckt det flexibla med det.
Även rekryteringarna stannade av i våras, för att komma igång igen efter sommaren.
– För oss har pandemin lärt oss att tänka annorlunda och att vi har många olika tjänster att erbjuda våra kunder. Vi tror att det som varit gör att fler vill bosätta sig i Mora, att man ser värdena med att bo i en mindre stad med närhet till ett aktivt liv, säger Marit.

TEXT & FOTO / SOFIA JEMTHANS

För att Vasaloppet långsiktigt ska kunna fortsätta utvecklas och samtidigt värna sin snart 100-åriga historia är hållbarhet en central punkt i mycket av arbetet. Den nuvarande hållbarhetsstrategin antogs 2016 och har sin utgångspunkt i FN:s Globala hållbarhetsmål.


Det allmänna intresset för motion och rörelse har stadigt ökat de senast åren men även konkurrensen av idrotts-evenemang.
– Vi måste hela tiden utvecklas om vi ska vara intressanta för deltagare,
funktionärer och samarbetspartners, säger Mats Rylander. Han är projekt-ledare på Vasaloppet och driver bland annat arbetet kring hållbarhet.
– Miljöfrågorna är naturligtvis en viktig del, men lika viktigt är att jobba med den ekonomiska och sociala hållbarheten om vi ska fortsätta vara ett starkt evenemang och varumärke även de kommande 100 åren.

Motor för folkhälsa

Vasaloppet är en motor för folkhälsa och motion och ska bidra till positiva hälsoeffekter i samhället. Att inspirera till rörelse är en viktig del i arbetet och ett fokusområde vad gäller social hållbarhet. En del i detta är projektet Skolutman-ingen som syftar till att få fler ungdomar att komma igång och röra sig. Genom sponsorsamarbete har Vasaloppet möjlighet att ge en utvald skolklass utrustning, coachning, resa, övernattning, vallning och deltagande i Ungdomsvasan.
– Vi brukar säga att resan, i det här fallet träningen, är det viktigaste. Även om vi såklart vill att så många som möjligt också får genomföra det mål man tränar för.

Ekonomisk hållbarhet

Vasaloppets alla evenemang måste vara ekonomiskt hållbara även på sikt.
– Vi jobbar med smarta investeringar i arenan för att på olika sätt säkerställa att även klara svårare tider.
Ett exempel är utvecklingen kring att snösäkra arenan där man bland annat förbättrat underlaget så mindre snö behövs, utökat med fler snötillverknings-platser och satt in åtgärder som snöstaket för att bättre använda den snö som finns i naturen.
– Att kontinuerligt ha en dialog och lyssna på våra deltagare och sponsorer är också en viktig del i det hållbara produktutvecklingsarbetet.
Vasaloppet är viktigt för hela regionens ekonomiska hållbarhet och evenemanget skapar årligen turistekonomiska effekter* om drygt 400 miljoner kronor.
Kännedom om Mora skapas och det driver besökare till orten, både under evenemangen och andra tider på året.

Minska klimat- och miljöpåverkan

I arbetet med en hållbar miljö jobbar Vasaloppet framförallt med transporter, uppvärmning och avfall. Sedan ett par år har man gått över till fjärrvärme och pellets istället för diesel i mässtälten som byggs upp varje evenemangsvecka. Löpande byts maskiner ut till moderna och mer miljövänliga och transportflöden optimeras.
2017 gjorde Vasaloppet en klimatavtrycksanalys som visade att arrangemanget skapar ca 7000 ton koldioxid. 85% av kommer från deltagarnas resor till och från evenemanget.
– Deltagarnas resande med bil är en stor utmaning för oss och vi jobbar hårt med infrastrukturfrågor och information för att styra beteendet hos våra deltagare.
Satsningar på tåg och bussar är en del Vasaloppet, i samarbete med partners, jobbar med för att påverka bilresandet.
I arenan är målet nolltolerans mot nedskräpning sedan många år, och från 2017-års vintervecka infördes också ett tidsstraff för den som skräpar ner. Här är man på god väg och nedskräpningen har minskat med 90%.
– Detta är en viktig del i att skapa en attraktiv arena som människor vill
nyttja året om, vilket gynnar hela bygdens besöksnäring.

Inte utan föreningslivet

Utan föreningar och alla funktionärer skulle Vasaloppet inte finnas. Att aktivt jobba med och för föreningslivet är en grundpelare för organisationen. Årligen går 20-25 miljoner kronor tillbaka till föreningslivet genom funktionärsarbetet.
– Våra funktionärer är vår viktigaste resurs och rekryteringen av funktionärer avgör även delvis hur våra arrangemang utvecklas. Att arbeta långsiktigt och hållbart blir därför otroligt viktigt.
– Vi har många funktionärer som jobbat med Vasaloppet åtskilliga år och varit med i utvecklingen genom tiden. Dessa eldsjälar är en viktig del av Vasaloppets själ och historia.

Lokalt och svenskt i fokus

Så långt det är möjligt använder Vasaloppet lokala och svenska varor och tjänster. Att jobba med lokala leverantörer ger också minskade transporter och därmed mindre klimatpåverkan. Den berömda Vasaloppsbullen kommer till exempel från Rättvik.
– Vi har kommit en bra bit i vårt arbete med hållbarhet, framförallt den sociala- och ekonomiska hållbarheten. Inom miljöområdet har vi stora utmaningar som vi tar på stort allvar och jobbar med utifrån en tydlig miljöplan. Hållbarhet är idag en fråga som löper genom all vår verksamhet. Våra sponsorer, partners och leverantörer är viktiga kuggar i arbetet kring hållbarhet. Idéer, önskemål och krav från deras sida lyfter vår utveckling framåt. Samverkan ser jag som en nyckel för ett långsiktigt lyckat hållbarhetsarbete, avslutar Mats.

TEXT: LINN LÖFMAN / FOTO: VASALOPPET

Naturens utmaningar, upplevelser och frisk luft. Utomhusträning är mer aktuell än någonsin. I Vika lyfts skrot på riktigt, med vikter och redskap från återvinning och naturen.

Att träning ska vara enkel och tillgänglig för alla är en värdegrund de delar. Likaså en stark förankringen i bygden. Deras vägar korsades i grupp-träningssalen för drygt 10 år sedan. Idag är Kia Tärnlund och Eliana Falkengren kollegor inom träningsbranschen och samarbetspartners för eventet Vakna på topp. Att väcka rörelseglädjen och hjälpa sina kunder att bygga en hållbar kropp är deras drivkraft. Med bas i sina hembyar har de byggt upp en träningsverksamhet med gym där naturen och återvinning står för redskapen.

Lyfta skrot på riktigt

Kia har en gedigen bakgrund inom träning och hälsa och är utbildad sjukgymnast, massör, kostrådgivare och PT med vidareutbildning inom träning under och efter graviditet. Hon har jobbat inom området i många år och bolaget PT-Kia Kraft i Dalarna har hon drivit sen 2016. Konceptet har växt fram och utvecklats med tiden och numera är grunden det gym som finns hemma på gården i Vika. Här används det som naturen bjuder på och överblivet skrot för att bygga starka och hållbara kroppar – trasiga cykelslangar fyllda med sand, hantlar av stubbar, bildäck, stora stenar och gamla bildelar.
– Här lyfter vi bokstavligen skrot på riktigt. Allt kan användas som vikt och redskap vid träning, det är bara fantasin som sätter gränserna, säger Kia.
Även i Gesunda hos Eliana växer ett gårdsgym med redskap från naturen fram.
– Jag rör mig mycket i skogen och är ständigt på jakt efter stora stenar, stockar och andra ”redskap” till gymmet. Skogen är som en stor skattkista av träningsmaterial, det gäller bara att se möjligheterna, säger Eliana.

Utomhus i alla väder

PT-Häxan, Elianas företag, har varit verksamt sen sommaren 2019. Precis som Kia brinner hon för enkel men effektiv träning och majoriteten av
passen bedrivs utomhus.
– Jag upplever att träningen blir mer glädjefylld utomhus, berättar Eliana. Det finns inga speglar, vi blir lite skitiga, prestigen släpper och alla kämpar utifrån sina villkor. Träningsglädje helt enkelt.
Fler människor har hittat utomhusträning nu under pandemin. Har man väl kommit igång med att träna ute så upplever många fördelarna av att också njuta av naturen och få frisk luft. Förutom den fysiska utmaningen får man en upplevelse.
– Vi har kört pass här på gården i minus 18 grader. Då var det skoteroverall som gällde för deltagarna. I sommar har det istället varit heta dagar med plus 30 grader. Naturen utmanar och träningen blir funktionell och hållbar, säger Kia.

Brinner för bygden

Både Kia och Eliana är stolta dalkullor och känner starkt för sin hembygd och byarna de lever i. Att utveckla sin verksamhet med basen i hembyn var ett naturligt steg för dem båda. De vill vara en del av ett hållbart växande Mora där hela kommunen lever och har ett utbud.
– Det finns otroligt mycket kraft, engagemang och initiativ i Moras alla byar. I Vika byggs just nu till exempel en multiarena med fotboll- och basketplan samt utegym bland annat. Och i Gesunda är ett nytt utegym på gång vid infarten till Gesundaberget.
– Att göra träningen tillgänglig för så många som möjligt ser jag som en viktig del i vårt hälsoarbete säger Kia. Det handlar om att fånga upp olika målgrupper, från seniorträning till nyblivna mamma-grupper. Men också om att förenkla träningen genom att finnas närmare deltagarna. Förutom träningspassen hemma i byn jobbar vi båda mycket mobilt och möter upp våra adepter utomhus där det passar. Det skapar möjlighet för fler att hålla igång sin träning på sikt, berättar Eliana.

Event "Vakna på topp"

Under förra året drog kollegorna igång sitt första gemensamma projekt, Vakna på topp. Träningseventet bygger på en helhet där naturen och den lokala omtanken är en stor del av upplevelsen. De två första tillfällena var arenan Gesundaberget, där toppbestigning varvades med stopp för styrkeövningar. Väl uppe väntade den underbara utsikten och lugnare rörlighetsträning. Allt avslutas med frukost av lokala råvaror och leverantörer.
I somras flyttade Vakna på topp in till Mora och Zorngårdens härliga trädgård.
– Vi jobbar båda mycket med att träningen ska vara lustfylld, även om den också ska vara rejält utmanande. Vakna på topp är en kombination av tuff träning men också en härlig upplevelse för kropp, själ och inte minst smaklökarna. Det är nog denna helhet som lockar och nästa chans att vara med blir den 10-12 oktober på Gesundaberget, säger Kia.
– Framtiden ser ljus ut för träningsbranschen. Fler och fler ser vikten av att ta hand om sin kropp och intresset för hållbar, funktionell och tillgänglig men utmanande träning ökar. Vi kommer att fortsätta utveckla våra koncept med byarna som bas, avslutar Eliana.

TEXT: LINN LÖFMAN / FOTO: SARA AXELSSON