För att Vasaloppet långsiktigt ska kunna fortsätta utvecklas och samtidigt värna sin snart 100-åriga historia är hållbarhet en central punkt i mycket av arbetet. Den nuvarande hållbarhetsstrategin antogs 2016 och har sin utgångspunkt i FN:s Globala hållbarhetsmål.
Det allmänna intresset för motion och rörelse har stadigt ökat de senast åren men även konkurrensen av idrotts-evenemang.
– Vi måste hela tiden utvecklas om vi ska vara intressanta för deltagare,
funktionärer och samarbetspartners, säger Mats Rylander. Han är projekt-ledare på Vasaloppet och driver bland annat arbetet kring hållbarhet.
– Miljöfrågorna är naturligtvis en viktig del, men lika viktigt är att jobba med den ekonomiska och sociala hållbarheten om vi ska fortsätta vara ett starkt evenemang och varumärke även de kommande 100 åren.
Vasaloppet är en motor för folkhälsa och motion och ska bidra till positiva hälsoeffekter i samhället. Att inspirera till rörelse är en viktig del i arbetet och ett fokusområde vad gäller social hållbarhet. En del i detta är projektet Skolutman-ingen som syftar till att få fler ungdomar att komma igång och röra sig. Genom sponsorsamarbete har Vasaloppet möjlighet att ge en utvald skolklass utrustning, coachning, resa, övernattning, vallning och deltagande i Ungdomsvasan.
– Vi brukar säga att resan, i det här fallet träningen, är det viktigaste. Även om vi såklart vill att så många som möjligt också får genomföra det mål man tränar för.
Vasaloppets alla evenemang måste vara ekonomiskt hållbara även på sikt.
– Vi jobbar med smarta investeringar i arenan för att på olika sätt säkerställa att även klara svårare tider.
Ett exempel är utvecklingen kring att snösäkra arenan där man bland annat förbättrat underlaget så mindre snö behövs, utökat med fler snötillverknings-platser och satt in åtgärder som snöstaket för att bättre använda den snö som finns i naturen.
– Att kontinuerligt ha en dialog och lyssna på våra deltagare och sponsorer är också en viktig del i det hållbara produktutvecklingsarbetet.
Vasaloppet är viktigt för hela regionens ekonomiska hållbarhet och evenemanget skapar årligen turistekonomiska effekter* om drygt 400 miljoner kronor.
Kännedom om Mora skapas och det driver besökare till orten, både under evenemangen och andra tider på året.
I arbetet med en hållbar miljö jobbar Vasaloppet framförallt med transporter, uppvärmning och avfall. Sedan ett par år har man gått över till fjärrvärme och pellets istället för diesel i mässtälten som byggs upp varje evenemangsvecka. Löpande byts maskiner ut till moderna och mer miljövänliga och transportflöden optimeras.
2017 gjorde Vasaloppet en klimatavtrycksanalys som visade att arrangemanget skapar ca 7000 ton koldioxid. 85% av kommer från deltagarnas resor till och från evenemanget.
– Deltagarnas resande med bil är en stor utmaning för oss och vi jobbar hårt med infrastrukturfrågor och information för att styra beteendet hos våra deltagare.
Satsningar på tåg och bussar är en del Vasaloppet, i samarbete med partners, jobbar med för att påverka bilresandet.
I arenan är målet nolltolerans mot nedskräpning sedan många år, och från 2017-års vintervecka infördes också ett tidsstraff för den som skräpar ner. Här är man på god väg och nedskräpningen har minskat med 90%.
– Detta är en viktig del i att skapa en attraktiv arena som människor vill
nyttja året om, vilket gynnar hela bygdens besöksnäring.
Utan föreningar och alla funktionärer skulle Vasaloppet inte finnas. Att aktivt jobba med och för föreningslivet är en grundpelare för organisationen. Årligen går 20-25 miljoner kronor tillbaka till föreningslivet genom funktionärsarbetet.
– Våra funktionärer är vår viktigaste resurs och rekryteringen av funktionärer avgör även delvis hur våra arrangemang utvecklas. Att arbeta långsiktigt och hållbart blir därför otroligt viktigt.
– Vi har många funktionärer som jobbat med Vasaloppet åtskilliga år och varit med i utvecklingen genom tiden. Dessa eldsjälar är en viktig del av Vasaloppets själ och historia.
Så långt det är möjligt använder Vasaloppet lokala och svenska varor och tjänster. Att jobba med lokala leverantörer ger också minskade transporter och därmed mindre klimatpåverkan. Den berömda Vasaloppsbullen kommer till exempel från Rättvik.
– Vi har kommit en bra bit i vårt arbete med hållbarhet, framförallt den sociala- och ekonomiska hållbarheten. Inom miljöområdet har vi stora utmaningar som vi tar på stort allvar och jobbar med utifrån en tydlig miljöplan. Hållbarhet är idag en fråga som löper genom all vår verksamhet. Våra sponsorer, partners och leverantörer är viktiga kuggar i arbetet kring hållbarhet. Idéer, önskemål och krav från deras sida lyfter vår utveckling framåt. Samverkan ser jag som en nyckel för ett långsiktigt lyckat hållbarhetsarbete, avslutar Mats.
TEXT: LINN LÖFMAN / FOTO: VASALOPPET
